(feber?)drömmar

det var riktigt svårt att sova inatt. trodde jag hade feber eller nåt. var skitvarm och inte särskilt trött.
efter ett tag började allt bara snurra och obefintliga ljud studsade runt i mitt huvud tills dom upplevdes som ett högt surrande.
sen blev ljudet starkare och starkare och ljuden började låta mer och mer som enskilda röster, eller som folk som pratade i mun på varandra.
stämmorna var tydliga men vad som sades var fortfarande oklart. allt bara grötade ihop sig.
ibland kunde jag höra vad jag upplevde som mina egna tankar, men bara som hesa viskningar.

jag har upplevt detta förut. när jag var yngre. i efterhand kom jag fram till att det var mitt fönster som var öppet och att det var folk som gick utanför. att dom hade pratat och att ljudet av deras samtal för mig hade upplevts som starkare och starkare ju närmare dom kom.
men det förklarar inte riktigt hur starkt ljudet kändes.
det var aldrig någon som skrek, ljudnivån motsvarade snarare den som bli när någon pratar högt för att höras. fast mot slutet bara några centimeter ifrån mig. om ens det.

men jag tror att jag i hög grad inbillade mig. kanske fanns det ljud, men vad jag har hört så är hjärnan expert på att hitta mönster i allt. den mååste hitta mönster.
när man ligger och lyssnar på brus kan man därför efter ett tag börja organisera oljudet så mycket att man tillslut tycker sig höra både det ena och det andra.

jag låg och tänkte på detta igårnatt, medans rösterna blev klarare och starkare. jag "lät" dom bli så höga att ljudet var som om någon pratade direkt in i mitt öra, tills jag nästan kände vibrationerna av ljudet i min axel. sen fokuserade jag på bruset i bakgrunden av alla dessa stämmor. tills det blev starkare och starkare. tills stämmorna inte hördes.

sen vaknade jag ordentligt. konstaterade att jag var svetttig och att min axel var lite spänd, uppdragen mot örat. öppnade ögonen. låg där ett tag.
sen försökte jag somna om igen, och lyckades.
allt utan att en gång vända mig om eller att gripas av panik (som jag inte trodde att jag kunde hantera).

det tyckte jag var duktigt. även om det var svagt, dumt och töntigt att ens börja höra rösterna från början :P