sa erik. angående ett inte så slumpmässigt utvalt projekt.

känner inför [slumpmässigt utvalt projekt] som inför resten av livet. som att försöka göra en god soppa på typ två goda ingredienser och resten skit.

du får kalla mig blomma om du vill

har Förresten För Första gången en blomma hemma nu. sort of. en vit nånting.. löktjosan.
fick den på jobbet. 150 kr skulle den kostat. det stod 150 på prislappen iaf. får se om den överlever tills blomman slagit ut. hej

dagens BARNdomsminne

som yngsta barn i syskonskaran upplevdes jag säkert som mycket irriterande av mina systrar. därför var det väl extra kul för systrarna när dom kände att dom kunde ge tillbaka.
dagens barndomsminne är egentligen inte ett minne, utan snarare en generalisering av flera.
i runda slängar så här: mina systrar får mig genom upprepade småsaker (t.ex. att kittla mig) att bli smått irriterad. jag säger då åt dom att sluta (på ett ganska gnälligt sätt). dom fortsätter. jag blir mer irriterad och säger åt dom att sluta igen (denna gång på ett ganska argt sätt). systrarna fortsätter. jag blir arg, irriterad och frustrerad och drar till med det absolut tyngsta jag har : SLUTA! JAG MENAR FAKTISKT ALLVAR! ....
varpå mina systrar retsamt säger: menar du faktiskt Alvar? (namnet).
godtroget förklarar jag att "Alvar" inte alls är var jag menar: JAG MENAR ALLVAR!
varpå mina systrar fortsätter "missförstå" (och kanske fortsätter med det inledande irritationsmomentet).

SCARRED FOR LIFE (I TELL YA)!!!!! eh.
jag minns inte var min reaktion var, men jag hoppas att jag slog dom riktigt hårt.
(Låt de som misshandlar psykiskt känna det fysiska våldets kraft. Låt dem försöka spotta fram sina giftiga ord ur blodiga munnar med spruckna läppar. Och låt Hämnden bli ljuv. muuuuhahahaaaaaaaaha. typ ....inget personligt mot mina systrar, som är jättetrevliga i övrigt.)

ett aningen konstigt inlägg. inte helt samlad. skyller på att jag jobbat nästan 12 timmar idag. under dessa knappa 12 timmar släpade jag och min kollega in 14 ton sopor. dessa 14 ton släpades över trösklar, genom trånga dörraröppningar, över (hal) kullersten och trottoarkanter. på hjul iofs. det är sant. men ändå.
och våld kan vara berättigat. ..om än kanske inte i det ovan nämnda fallet. nåja.
slut.

pga slump, fri vilja eller ett strikt kausalt samband av något slag.

ett ljus i slutet av tunneln! eller ett ljus i slutet av dagen iaf.
det var fan inte igår man gick och la sig glad.

drömmar. inga konstigheter.

åh. en händelserik natt. rent drömmässigt.
bland annat drömde jag att jag försov mig, men att ingen ringde och väckte mig. att chefen kom och sa att det var ok istället, och berättade lite om vem som skulle ta min plats och så: tydligen någon 16årig utan körkort. så.. så "svår" var man alltså att ersätta.

drömde också att jag var i rannebergen och att det var trafikkaos på grund av en krock där. att jag och emma behövde komma till angered, men att det var svårt pga olyckan. då kom kattpierre (som jag aldrig sagt mer än 2 ord till) på en cykel med stödhjul och flak, som vi kunde få skjuts på. vi åkte bara några meter, för sen såg jag att bussen kom precis bakom oss. så vi hoppade av vid busshållplatsen. men sen visade det sig att jag hade sett fel, för bussen var ingen buss utan typ vääärldens största långtradare. jag såg detta på ganska långt avstånd och kom att tänka på trafikkaoset vid olycksplatsen. ett tag var jag övertygad om att lastbilen inte skulle hinna stanna och att all last skulle välta och åka åt vårt håll. det hade varit förrödande. vi sprang lite, bort från hållplatsen. slut.

lokal huvudvärk

när jag böjer huvudet framåt får jag ont i högra övre delen av hjärnan.
vad göra?
när jag var yngre måste mina föräldrar tyckt att jag var lite av en hypokondriker.. för när jag sa saker som "aj, det gör ont när jag gör så här " och gjorde någon halvovanlig rörelse, var svaret jag fick nästan alltid "men göööö inte så då". ett råd som fortfarande känns aktuellt.

och ganska sen torsdag --> ganska seg fredag

och på tal om kesella.. jag äter det nu. till middag. kind of

tick tack

sen onsdag --> seg torsdag

go further

eftersom jag lyssnat en del på honom nyligen. och eftersom jag upplever det som att lite onödigt många beskriver sig som agnostiker istället för ateister.

"We are all atheists about most of the gods that societies have ever believed in. Some of us just go one god further" - Richard Dawkins