save time for what?

dagen har knappt börjat och ändå har jag redan andats "frisk luft" i 7 timmar.
sova med öppet fönster är en riktig time-saver.

synd att inte problemet med motion och solljus kan lösas lika lätt.

klagomuren / confession

det händer att jag sitter långa långa stunder som "visa offline" på msn. bara sitter och ser hur folk kommer å går. sitter å gömmer mig.

jag ser folk som jag skulle vilja prata med, men håller käft istället. för samtidigt känner jag på mig att om jag loggar in och börjar en konversation så kommer den dö ut långt innan jag hinner säga/skriva "ursäkta segheten".

det är ett problem att jag så ogärna tar risker. att jag är så feg.
det är så mycket enklare att nöja sig med (eller iaf att välja) sina säkra kort. om jag gör si och så vet jag precis hur det blir, och då har det iaf varit mitt val.
jag kunde delat mina tankar med en verklig person i realtid. detta är 'självvald ensamhet'.

aka idioti.

räls räls räls

jag gick tydligen å la mig innan jag hunnit trycka på "publicera inlägg". det var nog lika bra. nu kan jag skriva om viktiga saker istället.. hmpf

jag drömde en hel del inatt. en av de längre och mer sammanhängande drömmarna började på en spårvagn.
jag satt bland människor jag inte direkt kände igen, var väl på väg hemåt. efter ett tag stannade vagnen.. det var någonslags ombyggnad på gång, så det fanns inget spår där vagnen skulle ha åkt. alla fick gå av.
som tur var fortsatte spåret en bit längre ner och vagnen kunde fortsätta åka en kort bit utan spår, men folkmassan fick gå utanför ändå.

jag gick lite före alla andra, och jag hade fått ansvaret att hålla koll på något slags rull-spårvagnsspår som rullade vid sidan av mig. "rull-spårvagnsspåret" bestod av ungefär 5 meter stålräls, och i nedförsbacken vi gick i började rullrälsen snart komma upp i ganska höga hastigheter.
till slut sprang jag efter rälsen som bara rullade längre och längre bort, tills jag inte längre kunde se den.
hm.. pinsamt.. det var liksom jag som skulle ha hand om dendär rälsen. och även om det var liiite oklart vad vi skulle ha den till så förstod jag att den var viktig.
jag sprang å letade där jag trodde att rälsen kanske tillslut hade stannat, men när folkmassan hann ifatt mig hade jag fortfarande inte hittat den.
folkmassan fortsatte gå i riktning mot stället där det riktiga spåret skulle börja igen, utan att lägga märke till mig. jag fick svälja min stolthet och ropa efter dom att vänta på mig. att stanna. hjälpa mig leta.
alla var inte jätteförstående. "hur fan kunde du tappa bort rälsen!?"
jag lyckades få fram något halvlamt "ja, det är JÄTTELÄTT att behålla kontrollen över två stora jävla stålgrejer i nedförsbacke!!"
fast jag vet ju att jag borde klarat det

alltid jobbigt när man sabbar för massa andra

bättre än tännsjö kanske

tills jag kommer på något att skriva om kan ni ju titta på detta.

först kom Platon och gänget. sen kom en jävla massa (fler) flum-gubbar. men sen kom TÄNNSJÖ, och världen över hördes glädjerop!

min idol har äntligen placerats i det sammanhang han förtjänar: bland de stora gamla grekiska filosoferna!

nå. om ni frågar mig var väl inte sokrates, platon och aristoteles så mycket att hurra för.. lite retoriska frågor och annat finurligt och småroligt (men inte särskilt värdefullt)
men det är ju fint att tännsjö iaf nämns i samband med filosofer som traditionellt uppfattats som viktiga.


Torbjörn Tännsjö
världens förnuftigaste person?

promenad

nu har jag sett det med egna ögon.



våren är här

så det kan bli. och nyvunnen kunskap

istället för öl med lumpare:

whopper meal med ost och bacon (eftersom tjejen i kassan frågade och jag inte hade hjärta att säga "nej"), fanta, och två paket "hot cheese". nykter. ensam.
en upplevelse utöver det vanliga.
jag somnade gott när jag kom hem iaf.

det får mig att undra om det snarare är fyllekäket än fyllan som ger den sköna sömnen efter att man varit ute.
kanske ska börja äta kvällsmat. lunch har jag hört att vissa äter också. fast vad är fördelen med lunch?

nobel mansgris

tillbaka ett par dagar.

var det någon som kallade mig "nobel" i lördags?..
får för mig att jag kanske är det. på sätt å vis. ibland. nobel alltså.
ibland tror jag att jag kan flyga också.
självkännedom tror jag det kallas. fast jag är inte så säker.

förmodligen inbillade jag mig bara det hela. det var nog rösten i mitt huvud som kallade mig nobel.
en annan mycket verkligare röst anklagade mig för att stirra på hennes bröst. rösten tillhörde en kvinna i 25-30årsåldern.
så vitt jag kunde minnas hade jag varken sett henne eller hennes bröst innan hon/dom (tjejen/brösten) började prata med mig. jag blev lite överrumplad av anklagelsen.
jag är ju nobel..!? hörde hon inte rösten som sa det?

rörigt.

stirra ner, stirra ner, stirra ner, stirra ner?

"pratar du alltid med folk utan att kolla på dom?"

ja.
ögonkontakt är inte min grej.
inget (bra) är min grej.

sommaren 2007

detta är ett kort inlägg med mycket bilder.

exotiskt på avstånd


på nära håll..


är det detta ni vill ha?

illa?

illa.
jag gick in på min blogg och upptäckte inlägget nedan. min spontana reaktion var "VA?!?" . jag minns inte att jag skrivit det.
det är lite konstigt med tanke på att jag borde hunnit nyktrat till ganska ordentligt efter att ha somnat på vagn, åkt in till stan igen (för spårvagnarna gick bara åt det hållet), ätit falafel, och tagit taxi hem.
dessutom minns jag allt från kvällen (eller, det kan jag ju inte veta. men jag minns ju nåågot iaf).. och inlägget ser väl ut som vilket inlägg som helst. eller syns det att det är en berusad man som skrivit det?

illa, som sagt. hade liten minneslucka senast jag drack också. hoppas inte mönstret håller i sig..
fast iofs. det man inte minns vet man inte. och det man inte vet mår man inte dåligt av.

isolering.

åkte svart-taxi hem. helt hopplöst annars. trodde nästan jag skulle frysa ihjäl... ... .. .. .

jag har klagat förut men det tåls sägas igen: jag är kall som faaaaaan. det har gått så långt att jag numera ofta värmer allt vatten och all mjölk jag dricker för att jag tycker det är så obehagligt att hälla i mig kall dryck.

ge mig värme. jag fryser till döds


ps. det smakar cigarrett i min mun. varm rökig luft är dock inte särskilt värmande. kanske man skulle haft någon slags mänsklig kontakt med resten som rökte. då hade jag kanske klart mig. jag vet inte

är Nemo emo?

obs, texten kan uppfattas som långtråkig, ogenomtänkt och osammanhängande. känsliga läsare rådes titta bort

hur problematiskt är det egentligen att säga att en viss djursort inte lider?

är det inte (ungefär) samma sak som att vi kan säga att vissa djur inte ser färger?
då skulle man kunna säga om en fisk i jättefula människosydda kläder att "det är okej. fisken ser ändå inte den fula färgkombinationen, och OM den hade gjort det hade den ändå inte mått dåligt av det.. för den kan inte lida".. .. ..


själva gränsdragningen verkar inte vara det riktiga problemet. alla drar ju gränsen. vissa väljer t.ex. att inte bry sig om eventuella organismer i vattnet dom kokar, väljer att inte bry sig om myggan som mosad faller till marken, detta samtidigt som dom tror att Nemo och hans vänner är små människor som absolut inte får skadas.

är en sådan gränsdragning en välgrundad åsikt eller lurar vi oss själva att fisken lider för att vi kan urskilja lite människoliknande drag hos fiskarna?: ögon, mun.. vi kan se dom "kippa efter luft (vatten)" när dom tas upp på land... drag som är svårare att se hos insekter?
slutsatsen i vår sentimentala människohjärna blir då: fiskar lider, men inte insekter.
slutsatsen i vår rationella människohjärna KAN möjligen bli en annan.

det kan väl inte heller (enbart) vara det att fisken är flera gånger mer komplicerad och utvecklad än insekten som gör att gränsendragningen blir legitim? insekten är ju också flera gånger mer komplicerad än bakterier.
det är inte överlägsenheten i sig som spelar roll, utan det måste vara vad överlägsenheten består i. till exempel om överlägsenheten består i att ha en viss hjärnkapacitet som i sin tur kanske är en förutsättning för att lida.

så vad vill jag säga med detta?
jo, jag vill att folk ska vara mer öppna för möjligheten att det kan finnas en viktig och högst relevant skillnad mellan t.ex. människa och kyckling, på samma sätt som dom tidigare var öppna för att det fanns en viktig och högst relevant skillnad mellan djuren dom inte kunde tänka sig att äta och djuren dom dödade utan att tveka. (kossan vs myggan t.ex.)

tanken är att det finns en skillnad mellan att reagera på, att känna obehag och att lida av t.ex. en krok i läppen. kanske på ett liknande sätt som att det är skillnad på att se i svartvitt och i färg. vissa djur har kanske kapaciteten, andra kanske inte. och vetenskapen har svaret. om inte nu, så inom en snar framtid.
spädbarn (som ju är en helt egen art..) kanske är inte är kapabla att lida... då avhåller vi oss från att äta dom helt i onödan!

och målet med det hela? att vi ska kunna äta så mycket kött som möjligt med så lite upplevt lidande som möjligt, såklart!

också

också. jag är jättetrött på dagen och kan inte sova på natten. ofta vaknar jag sekunderna efter att jag äntligen kommit in i något som liknar sömn. av ett ljud, något som blinkar, en känsla, eller något annat man inte ska låta sig distraheras av.

inatt ska jag sova gott.

tiden (bara) går

hej dagbok. idag fyller jag sju år. det är ganska mycket.
jag var arbetsintervju på Renova idag. det gick bra.
jag har inte bestämt mig men fröken (inte mamma) säger att jag nog ska ta ett jobb nu innan allt blir lika dött som det var innan. fröken har ofta rätt

tack och hej, lever pastej? (nej, pastej är mosat gojs från djur. den lever ej)

"I am not attracted to you anymore!... NOT!"

åkte med ett par killar på deras förmiddagsrutt idag. satt obältad på en liten plastig upphöjning mellan förarsätet och passagerarsätet. vi stannade hos fyra olika kunder och bar ur en hel del kilon.
det var lite tyngre än jag hade tänkt mig, och jag var lite svagare än vad jag hade fått för mig att jag var.

det hela gick ändå rätt smidigt, och jag tror inte dom var jättebesvikna på mig iaf. dom skulle ringa imorrn igen. så vi får se. dåliga nyheter har aldrig dödat någon.. eller iaf aldrig mig.


såg på Borat-filmen också. hemma. på kvällen.
en vacker film. paus. NOT men helt okej, och växlande skrämmande och rolig.

helg i april

tillbaka efter en kort visit i skövde.

kom dit vid tvåtiden och satte mig i solen och väntade på bättre tider. killen som bor där och som alla skulle sova hos hade stängt av mobilen så det var lite svårt att få tag på honom.
när jag suttit där ett tag kom två tjejer gående. dom satte sig på varsin sida av mig och började leende prata med varandra.. över mitt huvud, så att säga.
dom pratade om vad dom skulle göra senare i kväll. är det så man raggar nu förtiden?
...
efter ännu ett tag såg jag att en till lumpare hade kommit. vi drog runt i skövde, stannade och åt på mcdonalds (första gången på x år för mig), och sprang tillslut på ytterligare några lumpare.
några timmar senare var de flesta samlade i Lyckestams lägenhet. vi tjötade väl mest, testade lite olika öl-lekar och var allmänt lumpiga. jag såg dubbelt redan då.

morgonen därpå inleddes med en öl och ett bastubad, och sen bar det av till en pizzeria för frukost.


sen var man plötsligt hemma i göteborg igen. degade lite hemma och sen bar det av till alex. jag hittade dit. och sen hittade jag vodka som efter nån timma hittade vägen direkt upp i hjärnan. efter det minns jag inte så enormt mycket.. känns inte som att jag var såå full.. jag kanske bara har förträngt minnena? ..har jag anledning att vilja göra det?

det känns alltid konstigt att se bilder man inte minns att man tagit.. den sista bilden i min kamera var:

fråga mig inte varför någon skulle ta kort på sig själv och sedan täcka sitt ansikte.. och fråga mig inte vad jag gör i blair witch-skogen.
jag tror det har å göra med vem jag är och vart jag bor.

saker händer och wiberg är bäst, eller iaf helt okej

det händer ganska mycket nu.
ska åka till skövde närsomhelst (för att åter en gång träffa lumparna), kommer tillbaka på lördag lagom till alexxxxksz grejish.
igår var jag på två arbetsintervjuer. idag ringde dom från renova och ville träffas på måndag. och på måndag eller tisdag ska jag testköra lite för detdär ikeajobbet. dom var rätt skumma.. men vem har råd att vara kräsen? :P

hejsvej på ett tag iaf.

idag, 8:e april

om ni undrar vem det var som sprang i tshirt från centralstationen till stadsteatern ska jag ge er en ledtråd:
det var jag! (för lätt ledtråd?)

jag skulle tydligen gå på teater med pappa och systrarna idag, men i vanlig ordning kom jag på det lite väl sent.
hursomhelst. det gick bra (lite för att föreställningen var typ två minuter försenad). men det var lite störande att det klaffade så dåligt med vagnar. hur ofta tjänar man tid på att springa till götaplatsen från centralstationen liksom?


jag hade tid på arbetsförmedlingen idag också.
när jag stod å väntade på bussen dit ringde mobilen och det visade sig vara en kille från ett av de mest lovande jobben jag sökt.
hade jag haft mer tid hade jag stått kvar på busshållplatsen och pratat klart där (fastän bussen kom), men det är dödsstraff på att komma försent till AF-möte.
detta ledde till att jag fick tjöta på bussen som (somvanligt i angered) lät som om den skulle gå sönder närsomhelst. jag måste verkat smått efterbliven. det är svårt att svara intelligent på frågor man inte hört ställas.
nå, det blir som det blir, eller blev som det blev.. om jag hörde rätt var han intresserad av att träffas nån gång i veckan. jag uppfattade det som att han skulle ringa igen, att första samtalet mest var för att kolla att intresset från min sida fortfarande fanns. men tja.. det kan ju varit ett snällt sätt att säga Nej också. hursomhelst var det den första responsen jag fått, och det är goda nyheter nog.

(btw/fyi: teatern handlade om nån aktivist som engagerat sig i israel-palestinakonflikten, och jobbet jag skrev om var ett utkörningsjobb för ikea --> körning varvat med lyft in till kund = roligare och mer hälsosamt än att bara sitta och köra hela dagarna)

gomorrn världen

kära dagbok. det verkar inte ha fungerat.
jag vaknade som mig själv idag igen.

inte heeeelt åt helvete trots allt :P

en 76:a stod å väntade på mig när jag skulle hem. å jag blev inte tillfångatagen och torterad av västtrafiks kontrollanter = sparade 40kr (sms natt-taxa?), eller Xkr böter.

dessutom träffade jag två befäl från lumpen på vagnen mellan järntorget och centralen. dom skulle till Nivå. jag hade som vanligt ingen koll på vart det låg, men om folket runt omkring talade sanning skulle det iaf ligga på avenyn.
det var så sjukt otippat att jag skulle träffa dom där, eller att jag alls skulle träffa dom någon mer gång i mitt liv. en av dom sa att han var lite imponerad över sitt eget minne eftersom han kom ihåg mitt namn.. detta trots att jag bara 30 sekunder innan på skämt anmält mig som sig bör "korpral wiberg anmäler sig".

när dom gick av vid valand bad jag dom vända sig om och le så att jag kunde ta ett kort som bevis. lumparna kommer bli sååå avundsjuka! :P

'this is how i feel'

I'm all out of faith, this is how I feel
I'm cold and Im ashamed, bound and broken on the floor
You're a little late, Im already torn

/natalie imbruglia - torn


[random irrelevant bild]

Årets första padda (för mig iaf)

ja. det ÄR sant. jag, erik wiberg, hittade årets första padda.
må den som påstår något annat för evigt plågas av vårtor!

undrar hur mycket en sånhär bild är värd. funderar på att skicka in den till GP. tänk vilket nyhetsvärde!
det händer så lite i världen just nu, men med min hjälp skulle dom få sin förstasida ändå!