sikta lågt och var beredd på lägre

jag minns inte att jag vaknat under natten, men idag är jag minst lika trött som jag var igår morse.
utöver tröttheten känner jag mig också mer emo än vanligt.

igår körde jag med den unga killen igen; andreas. killen som lät mig köra mer än de flesta andra. jag var också uppe hos chefen för att fråga lite om lön och anställningsbevis hit och dit. hon (chefen) frågade mig då om jag trivdes med dendär killen, om allt gick bra och så..
jag blev lite illa till mods av frågan. för även om jag nu klagat på osäkerheten i att alltid behöva byta 0mråde hit och dit (åka med nya människor hela tiden), kändes det jobbigt att chefen kanske planerade och tänkte på oss som ett kommande permanent team.
dels vill jag inte komma och (försöka) ersätta den (snart pensionerade) snälla farbrorn som andreas egentligen jobbar med..
sen gillar nog min fega sida att komma som ny på områden hela tiden också. ingen förväntar sig att man som inhoppare ska kunna hur man åker, vart man ska backa in och på vilket sätt.

jag har alltid föredragit att komma som "underdog".
bra förväntningar är låga förväntningar.
blablabla