(löst) angående vad någon skrev om företags/vanliga konsumenters ansvar att inte sälja/köpa varor som kommit till genom djurplågeri ( och, antar jag, även varor som producerats på sådant sätt att det orsakat lidande för människor) :
det är konstigt. man tycker ju att det borde finnas en majoritet i sverige som skulle stå bakom en lag som förbjöd produkter som någonstans i produktionsledet leder till lidande. eller?
jag tror definitivt att all valfrihet inte är av godo. likaså tror jag att ju mer (i detta faller fler) man kan påverka desto större ansvar har man att påverka åt rätt håll.
så visst har företag MINST lika stort ansvar som konsumenter att se till att produkterna som säljs har kommit till under drägliga förhållanden. och visst hade de som äger affärer osv kunnat påverka genom att bara erbjuda varor som når upp till den standarden. och visst hade detta begränsande av konsumentens valfrihet varit bra.. men varför inte ta det hela ett steg längre?
hade valfriheten för FÖRETAGEN begränsats så hade för det första argumentet om konkurrens försvunnit. alla företag tävlar ju på samma vilkor, inom ramen för lagen jag nämnde ovan. ingen förlorar (i förhållande till någon annan aktör) på att just dom måste byta ut sortimentet. kanske till dyrare varor.
och för det andra hade ju ett sådant begränsande gett större effekter än om bara affärerna med snälla (moraliskt medvetna) ägare hade ändrat sitt sortement. konsumenterna har ju, som någon klokt påpekade någon gång, också en budjet att tänka på. och denna budget kommer att göra att många köper de billigare omoraliska produkterna. om de finns.
sen kan jag inte låta bli att säga något om det problematiska i att man i dagens samhälle verkar tro (eller bara tycka?) att moralen är något som individen bestämmer(/skapar?) själv. för det är detta som jag ser som en av anledningarna till att så mycket är så jävligt. vad har vi isf för rätt att begränsa sortimentet? att alls skapa lagar som gäller för andra än oss själva?
valet en person gör att köpa (och sälja, och tillverka) produkter som orsakat lidande kan väl enligt denna syn vara rätt för en person, men fel för en annan? och detta helt enkelt genom att den ena TYCKER att det är rätt och den andra att det är fel?
är inte de som förespråkar en sådan syn på moralen också tvugna att erkänna att konflikten mellan debattörerna som säger "kriget i gaza är fel" respektive "kriget i gaza är rätt" är lika meningslös och obetydlig som konflikten mellan barnen som säger "rött är fult" respektive "rött är fint"?
det handlar väl, sett på detta sätt, bara om tyckande(?)
eller har det kanske med demokrati att göra? om majoriteten tycker att rött är fint så är det fint och om majoriteten tycker att kriget i gaza är rätt så är det rätt?
jag förstår verkligen inte min omvärld. och omvärlden förstår väl förmodligen heller inte mig (och hur jag beskriver den)
torsdag, februari 5
eftersom jag skriver så omständigt och inte kan hålla mig till ämnet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
1. nihilist
2. egoism > moral
3. vad för syn på moral har någon delgivit dig?
4. vissa anser att dödande är okej. att lidande är okej. andra anser att dödande och lidande nästintill alltid är o-okej, och utgår ifrån det. andra utgår ifrån att varken det ena eller det andra är okej och att endast tänkande kan lösa alla problem, även om det inte funkar i praktiken.
5. äh, jag orkar inte
en sak till, varför skulle allt tyckande i ditt inlägg (för jag ser det ändå som tyckande) väga tyngre än det någon annan "tycker"?
omständLigt
;P
"omständLigt" är bara ett omständigt sätt att skriva "omständigt", som ju faktiskt är vad de flesta både säger och skriver.
:P
är rädd att jag inte förstod ditt punktsystem där.
självklart är inte mitt tyckande "mer värt" än någon annans. jag erkänner ju att jag kan ha fel. detta till skillnad från de som tror att sitt tyckande är så mycket värt att det faktiskt kan ändra (den moraliska?) verkligheten. eller iaf göra en handling rätt eller fel.
när jag säger att kriget i gaza är fel så menar jag inte bara att jag tycker att kriget är fel. då hade jag sagt TYCKER.
men jag säger ÄR, och det betyder att jag menar att det finns av mig oberoende faktorer som gör kriget fel. t.ex. dödandet av civila, oproportionerligt våld. eller vad det nu kan vara.
man kan inte helt undvika tyckande, men man kan hålla det på en miniminivå där man bara hänvisar till rimliga grundantaganden. typ männniskors lika värde. eller principer som att man inte ska orsaka mer lidande än nödvändigt. saker som motståndaren ofta kan skriva under på.
om motståndaren inte delar någon av dina grunduppfattningar så kan såklart även de diskuteras. grundantaganden ska inte vara tagna ur luften. även de kan utvärderas. t.ex. genom att man ser till vad de i praktiken leder till.
detta är ett för stort ämne, och med tanke på att du säger dig vara ointresserad av att fortsätta diskussionen borde jag väl runda av där.
kan ju bara snabbt *host* tillägga att jag inte riktigt förstår vari VÅR konflikt ligger.
jag bara går vidare på linjen du själv skissade upp. vad jag vet är du inte emot att staten lägger sig i och "tvingar" företag till diverse saker. t.ex. sätta tak på hyror? eller något liknande.
den andra delen var mer allmän och handlar om vad jag Alltid klagar på och som alltså inte är något speciellt för dig. du gjorde dig överhuvudtaget inte skyldig till misstaget (att ge motståndaren "lika rätt" bara i egenskap av att det finns folk som tycker så. och "alla har rätt att tycka olika" osv.).
om jag förstod det rätt så pekade du på vad som var fel i deras argumentation, och det Jag försökte göra var bara att peka på det som jag menar är en av orsakerna till att inte fler reagerar så som du gör: folk har inte för vana att granska argumentation för dom tror att alla åsikter är lika välgrundade eller att det bara handlar om tyckande.
något i den stilen.
kortfattat och bra.. :P
Skicka en kommentar