lite antidepressiva medel hade inte suttit helt fel just nu. men i brist på sån lyx får jag väl lägga mig och sova.
imorrn är det söndag. fy fan.
positivt är iaf att jag kommer ha vår katt Mira här ett tag.
allt sällskap är inte bättre än inget sällskap, verkligen inte, men Mira är.
söndag, augusti 3
vad gör allt om hundra sekunder när jag sover? trallallalla
Upplagd av
jonahe
kl
02:18
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
katter är oftast typ det bästa sällskapet. dom är jävligt bra lyssnare, pälsen luktar mossa när man gråter på den men dom blir inte arga ändå, och dom är mjuka. hoppas du klarade dig utan antideppressiva. kram
hehe, naw. har inte testat att gråta på en katt ännu, men i övrigt kan jag väl se att du har rätt ;)
Skicka en kommentar