torsdag, februari 28

grundläggande matematik, repetition

jag hittade inte originalcitatet (kanske finns det inte ens något sådant?), men jag valde att formulera citatet enligt nedan eftersom det iaf påminner starkt om den "sanning" jag en gång fått höra.
det här "problemet" kan man lösas med en enkel omformulering, but where's the fun in that? :P

jag tänkte på det där som körkortsteorilärarna säger om att 80% av alla förare tror att dom kör bättre än genomsnittet/den genomsnittliga föraren, och att detta skulle visa att folk överskattar sin egen körförmåga..

  1. vi tänker oss en befolkning på 100personer. vi ger folk poäng från 1-100 efter hur bra de kör, där 1 är dåligt och 100 är bra.
  2. det visar sig att 20 personer ligger på skicklighetsnivå 55, och att de resterande 80 personerna ligger på skicklighetsnivå 60.
  3. den genomsnittlige skicklighetsnivån är då (20x55+80x60)/100= 59 och den genomsnittlige föraren är en hypotetisk person som ligger på denna skicklighetsnivå (59)

det visar sig alltså att 80% (80 av 100) av befolkningen ÄR bättre (60) än den genomsnittlige föraren (59) (enligt den matematiska sanningen 59<60)

även om citatet kanske egentligen löd "80% av förarna tror att de kör bättre än majoriteten" (att en majoritet tror att de kör bättre än majoriteten), vilket förstås skulle tyda på att många överskattade sin egen förmåga, så kan det fortfarande vara värt att notera hur det faktiskt ligger till med genomsnittsformuleringen.
en majoritet kan vara rikare än genomsnittet, kan ha det bättre än genomsnittet osv. inga konstigheter.

om du aldrig har betvivlat detta är jag rädd att du har läst helt i onödan. må din dag fortsätta bättre

tisdag, februari 26

All I wanna do is ride bikes with you

besides you're probably holding hands with some skinny, pretty girl that likes to talk about bands.

tänkt skriva något hela dagen.
men nothing came out.

lördag, februari 23

drömtydning är nog inte min grej...

vaknade och somnade om ett antal gånger i morse. sista gången jag innan jag gick upp drömde jag att det var fest här. en spice girls-låt spelade på låg volym och sista frasen spelades upp som ett mantra tills jag vaknade.
Set your spirit free, it's the only way to be.

en tidigare dröm drömde jag att jag blödde från tre ställen i huvudet.

som en modern människa ska man väl tro att själen sitter i hjärnan. (om man nu inte helt vill förneka dess existens)
borde jag "set my spirit free" genom att göra (tre) hål i skallen?

nattens halvgoda gärning

varför be om mitt nummer om du inte tänker ringa tillbaka?

idag ringde jag polisen för första gången i mitt liv.. tror jag.
(alltså.. jag är ganska säker på att jag ringde, men inte på om det var första gången)
det var hursomhelst inget allvarligt. jag rapporterade in ett eventuellt inbrott i en lokal (kristinaskolan, en kristen friskola i rannebergen). jag var på väg hem från bio när jag såg att fönstret (på markplan) stod helt öppet. ringde och berättade om detta för herr polis så att hans kollegor kunde komma och kolla. jag medgav också mina misstankar om att det hela handlade om ett slarvigt stängt fönster som blåst upp i ovädret.. men hur det än var med den saken så borde väl någon iaf komma och se till att fönstret inte står öppet hela helgen.

såg förresten Cloverfield. tummen upp för den. från början till slut.

fredag, februari 22

inte redo att tänka på döden? titta bort

OBS. följande kan upplevas som stötande eller på annat sätt obehagligt. (på riktigt. tror jag..)

jag går runt och hoppas att det ska visa sig att jag har (behandlingsbar) cancer så att jag kan använda det som ursäkt för att inte plugga. eller mer allmänt som en ursäkt för handlingsförlamningen jag upplever.
här vore det kanske på sin plats att säga något i stil med "peppar peppar, ta i trä", men det skulle kännas som att jag gav efter för vidskepliga dumheter.

"han dog pluggfri. med ett leende på läpparna" hade dom kunnat skriva på gravstenen.. om jag mot förmodan ändå skulle dö.


(obs. arrangerad bild.. och gammal)

är det förresten politiskt o-korrekt att vilja bli kremerad nu för tiden? räknas kroppar som fossilt bränsle?
jag vill nog kremeras ändå. efter att alla (för andra) användbara organ väl avlägsnats kommer det ändå inte vara särskilt mycket kvar att bränna.
och det skulle vara fult att (konventionellt) begrava bara delar av mig. för att inte tala om hur obehaglig en begravningsceremoni med öppen kista hade kunnat bli!

torsdag, februari 21

New Jersey Philharmonics och gradskillnader

"there's better (things) to die for, but i would/could kill for you tonight"

jag tror det var något i den stilen han sjung. det var iaf vad jag hörde.

onsdag, februari 20

offentligt svar till "Vad är lagom?!"


den gyllene medelvägen är en illusion. det gäller bara att hitta referenspunkter som får ens nuvarande beteende att VERKA lagom. exempel:

1 (*2*) 3
2 (*3*) 4
3 (*4*) 5

detta ska alltså tolkas som att 2 är lagom relativt (i förhållande till) 1 och 3. att 3 är lagom relativt 2 och 4 osv.
se: "mitten" är relativ referenspunkterna. det gäller bara att plocka ut lämpliga referenspunkter som gör din nuvarande position till mittposition.
värt att notera är att det finns oändligt många referenspunkter som får ett visst tal X som mitt. om X = 0 kan man t.ex. ha referenspunker 1 och -1, 2 och -2, 3 och -3, mot oändligheten i båda riktningar.
så man har stor valfrihet.

även balansvågar har man stor frihet med. det är lätt att förhastat anta att man måste ha en lika stor vikt i varje ända för att hitta ett jämnviktsläge. men en liten vikt på en sida kan väga upp en större vikt på andra sidan genom att vara längre ut från mitten (genom "hävstångs-effekten" se bild ovan).

tillsammans med johans svar tror jag att detta kommer lösa ALLA dina problem (och för den delen även alla andras problem), utan undantag.

måndag, februari 18

inte idag. men ändå.


jag tog på mig extra kläder, packade ner termos, kurslitteratur och något att sitta på (jag vet att man kan sitta även på kurslitteratur, dock inte samtidigt som man läser). sen gick jag ut hit (se bild). där satt jag i 1-2 timmar lutad mot ett träd och läste, andades frisk luft och njöt av solen.
jag längtar efter en tid när termosen med fördel kan fyllas med kall dryck, när kurslitteraturen kan lämnas hemma och ett liggunderlag kan ersätta sittunderlaget.
men våren får gärna komma först. den gillas också.

lördag, februari 16

anders och måns

[anders och måns har problem med att mannen som gör berättarrösten hela tiden halkar in på sitt hat av belgare, när inslaget egentligen handlar om evolutionen. måns har själv lite svårt att bara tänka på arbetet]
[måns utbrister uppgivet]
"..blanda ihop fakta och känslor ja? som tjejer gör:
'måns, nu har du suttit och tittat på TV hela kvällen!'
'nej det har jag inte alls, jag har precis satt mig..'
'..nämen det känns som du har suttit... du får väl respektera mina känslor?!'
hur ska man då vinna en diskussion, när folk blandar in känslor!?"

01110110 01100101 01110010 01101011 01101100 01101001 01100111 01101000 01100101 01110100

"For a good example of IRL, simply refocus your eyes to take in that which lies slightly to the left and right, as well as above and below your shiny monitor box. The initial impression is clear: dark, shabby and lacking in emoticons. Why not just blow the whole fucking shitload up?"

tisdag, februari 12

..inga krav på utseende iaf.

..It's gonna take a Superman to sweep me off my feet
I need a hero
I'm holding out for a hero till the end of the night

he's gotta be strong, he's gotta be fast and gotta be fresh from the fight
I need a hero
I'm holding out for a hero till the morning light
He's gotta be sure and he's gotta be soon

And he's gotta be larger than life

Larger than life..

You want fries with that?

måndag, februari 11

snöat in på liknelser? (oj, ett "metaforiskt" uttryck i rubriken också..)



om man bara kunde Printscreen:a livet som man kan med jetman. då kunde man i efterhand se om hindret man just kört in i verkligen var omöjligt att ta sig förbi, eller om det var rätt att skylla på den inkompetente "föraren".
jag tror man gör rätt i att anta att det i livet, precis som i jetman, generellt sett är rätt att klandra föraren, att det bara i undantagsfall kommer hinder som objektivt sett är omöjliga att ta sig förbi.
men det hade varit skönt om man i livet, så som man kan i jetman, kunde räkna bort några krascher, även om det nu rör sig om ett mycket begränsat antal.
i livet som det ser ut nu, måste man (i brist på Printscreen-funktion) helt enkelt anta att ALLA hinder är möjliga att ta sig förbi och sålunda också skylla ALLA krascher på sig själv.
(att skylla på otur ett möjligt alternativ, men detta är grymt impopulärt vad gäller krascher både i livet och jetman. TUR kan man däremot åberopa närsomhelst, hellre för ofta än för sällan. ja, helst ska man vara ödmjuk inför möjligheten att ALLA hinder man tagit sig förbi mycket väl kan ha varit en fråga om ren tur..
hm.. det känns som att jag har skrivit om detta förut.. att hela tankesättet liknar uppfattningen om att människan är ansvarig för all synd men att all godhet är Guds verk. does it ring a bell? )
(vad vore förresten livet utan parenteser?)

lördag, februari 9

"flum" må vara svårt att definiera, men det är inte svårt att exemplifiera

allt går trögare och trögare. det är frestande att skylla på förkylningen som aldrig riktigt släpper, det visslande ljudet i mina lungor eller någon annan grej som slumpmässigt slagits upp i hypokondrikerns uppslagsvÄrk.
men på senare tid (för 20 minuter sedan och framåt) har jag kommit att tänka på den ökande trögheten som något helt annat.

jag tänker mig att man har ett ankare på en elastisk lina som man fäster vid sig själv; båten vi kallar "livet". denna båt kommer oundvikligen att gå framåt hur man än gör, därför gör man klokt i att aldrig slänga i sitt ankare.
men ibland när man sitter i sin båt och åker förbi en riktigt vacker ö, eller ett ställe där fiskelyckan är bättre än vanligt, då kan man bara inte hålla sig längre. man slänger i ankaret i något slags fåfängt hopp om att man för evigt kommer få stanna där man var. men båten vi kallar "livet" kommer somsagt aldrig stanna. den kommer oundvikligen att fortsätta framåt, framåt och åter framåt.
så vad händer? jo, båten fortsätter (som den måste) men för varje dag som går , för varje meter båten lämnar bakom sig blir den elastiska linan allt mer spänd, och båtfärden blir bara trögare och trögare.
i förlängningen kan ett antal olika saker hända..

  • linan går av (eller kanske t.o.m klipps av, av kapten?). båten fortsätter som vanligt
  • en stor del av båten slits av när för mycket spänning byggts upp. båten fortsätter skadad.
  • ankaret tappar fäste och flyger med världens fart rakt in i båten. båten fortsätter skadad.
  • båten fortsätter men är snart så långsam att kaptenen inte ser någon egentlig mening med att alls låta den gå. (nu är det ju sagt att båten alltid kommer gå framåt, men detta är förstås inte riktigt sant. faktum är att alla båtar till slut stannar.) båten överges
  • blablabla

hursomhelst. vad som tydligt framgår är att vissa alternativ är att föredra framför andra.
vad som inte framgår lika tydligt är hur lätt/svårt det är att genomföra de olika alternativen.

(bilden som kommer upp om man bildsöker på "eriks båt med ankare")

detta kan man kalla en sunkig och lökig människa..

*pling*
sunklök! oj förlåt, "VAD ÄR sunklök?"

(..då tror jag väl att jag fortsätter med "okända uttryck" 400)

fredag, februari 8

tänkte att det nog behövdes en bild för att lätta upp stämningen lite

jag firar med sömn

detta blir mitt hundrade inlägg.
jag tänkte inte fira det genom att skriva något speciellt.

värt att notera är att jag för stunden inte kan komma in på någon av blogg.se-bloggarna. hoppas det försvinner snart.. får ett "You are forbidden to access this page"-meddelande som enligt vissa ska tyda på att min IP är blockad/bannad.. men jag hoppas somsagt att det bara är något tillfälligt.
jag är förresten medveten om att man normalt sätt inte skriver ihop ord som "som sagt", "den där", "den här", så som jag nästan alltid gör. men detdär skiter jag i.

onsdag, februari 6

erik och estetiken. en kamp om liv och.. znarkZZnark

jag har tidigare skrivit att jag fick ett mail om att jag behövde göra om en del av en uppgift från höstterminens sista kurs. detta var i sig störande eftersom delfrågan det handlade om egentligen var ganska onödig (enligt experten - erik). det var också störande eftersom jag tyckte det var en ganska tråkig kurs som jag hoppades att jag aldrig mer skulle behöva tänka på.. men hursomhelst..
vad som gjorde det hela ännu mer störande var att jag efter att ha skickat in ett nytt svar på den onödiga frågan fick ytterligare ett mail där läraren skrev att jag tyvärr var tvungen att göra ett nytt försök. "vad jag vill att du ska göra är.. [blablabla]", skrev han, och försökte förklara vad han var ute efter.

jag tolkade det som att felet låg i att jag hade antagit att delfrågan var en klumpigt formulerad bra fråga, när det egentligen varit en alldeles utmärkt formulerad dålig fråga. (dvs. att jag hade tolkat frågan för välvilligt)
men samtidigt verkade detta konstigt. skulle det verkligen vara nödvändigt för mig att göra om ett svar på en dålig fråga? TVÅ GÅNGER dessutom?
det hela förbryllade mig. jag skrev ett mail tillbaka.

meddelandet inleddes med ett ödmjukt "Ja, i sådana fall ska jag göra ett nytt försök" och följdes (förstås) av ett "Men...jag vet inte om jag riktigt förstår vad som fattas..".
jag sammanfattade mitt svar och pekade på dess förtjänster. sedan skrev jag ett tre meningar långt svar som passade till frågan om man nu nödvändigtvis skulle tolka den som en dum och onödig fråga.

dagen efter fick jag ett mail där han skrev att jag var godkänd!

jaha, säger ni kanske. varför göra en så stor grej av detta?
jo, helt enkelt för att det, (nästan) hur man än ser på det, är en seger för MIG MIG MIG:
antingen lyckades jag övertyga läraren om att mitt svar var bättre än det han egentligen var ute efter.. = "in your face! jag kan tolka dina frågor bättre än vad du kan!"
eller, så lyckades jag att med bara tre meningar sammanfatta vad han innan tyckte var en så viktig del att han inte kunde godkänna mig utan det. = "in your face! din fråga var så onödig att jag kunde besvara den med tre meningar" eller "in your face! jag är så bra att jag kan sammanfatta din 'viktiga' fråga med tre meningar"

jag kan komma på minst 3 mindre bra tolkningar också. men orka bry sig? i vilket fall som helst kan jag lägga denna hemska delkurs bakom mig nu.

tisdag, februari 5

tankesmedjor, komplexa verkligheter och frivillig hjärntvätt

spenderade en alldeles för stor del av kvällen på Timbros hemsida. läste bland annat kampanjblad mot Rättvisemärkt.. (ja, ni läste rätt. MOT Rättvisemärkt)

man blir så trött av att försöka bilda sig en uppfattning om olika saker.
jag funderar på att lägga ner, helt snöa in på en enda snäv och lätttolkad linje istället.
(bilden är inte en del av Timbros kampanjer)

söndag, februari 3

och vad vore egentligen världen utan ordet "egentligen"?

jag tror att jag kanske är påväg att bli sjuk. jag hostar mycket och ibland låter det inge vidare alls.
känner mig orklös.kanske mer än vanligt. kanske inte.
det som känns mest illavarslande är att jag både igår och idag kände mig hyfsat berusad efter EN öl. och då inte ens en 7,2:a. (wow. sjukt manligt sätt att mäta den fysiska hälsan)
men det är väl förmodligen ingen fara. inte egentligen. det är det aldrig

lördag, februari 2

men allt fastnar inte på kort

satt och såg ut genom fönstret ett tag. en ganska skön känsla. allt var så fridfullt.
som ett gammalt gulnat fotografi. snön, skuggorna och det gulaktiga artificiella ljuset.
nästan inget rörde sig. bara snön.

Scrubs. och jag fortsätter ösa på med nya inlägg

J.D.: I can help you with Dr. Stone, he's one of my people. He's a sensy.

Turk: What's a sensy?

J.D.: It's short for sensitive guy. Our music is acoustic alternative, we marvel at fireflies, and when we help a drunk girl home from the bar, sure we cop a feel... a feel of her hair as we're pulling it back so she doesn't get any vomit in it.


det var lite konstigt. jag satte på tv och såg att ett scrubsavsnitt just hade börjat. men jag kände inte igen början, så jag stängde av. jag har liksom sett alla avsnitt fram till och med 20:e avsnittet i säsong 5 i rätt ordning, och jag ville inte förstöra den fina traditionen.
gick in till datorn och satte på det 21:a avsnittet från säsong 5... ..som visade sig vara samma avsnitt som gick på tv.
osannolikt

ett kilo räkor, tack. säljer ni gråsuggor också?

på tal om räkor...

när jag skalade mina 20-30 räkor kom jag plötsligt ihåg något jag läst i wikipedia:
gråsuggor tillhör kategorin led-djur/kräftdjur/storkräftor. samma kategori som räkorna tillhör.
fast personligen tycker jag att det blir mer intressant om man istället antar att gråsuggan är en vanlig "insekt" och att man sedan säger att räkorna tillhör samma kategori djur.

folket i väst rynkar på näsan åt andra som äter insekter så som gräshoppor, larver med mera.. men vi äter själva massvis av vad man (lite slarvigt) skulle kunna kalla havs-insekter!

ett steg framåt, två åt sidan, två bakåt, två åt andra sidan och två steg framåt

idag (igår.. fredag) har jag ätit 3,5 dubbelmackor, en banan, 4 skivor skinka, en kanelbulle, en bit "lingonkaka", ett ägg, och 20-30 räkor.
och nu är jag faktiskt lite småfull/berusad/trött

idag var också dagen då jag för föööörsta gången räckte upp handen på en (filosofi)-föreläsning och sa något.
det är alltid lite speciellt när man har väntat så länge med att säga något. man vill inte gärna vara personen som inte har sagt något på ett halvår och sedan räcker upp handen och säger "hej, jag gillar ost" (eller motsvarande).
det gick hursomhelst rätt bra. "svaret" på min fråga/kommentar var att "det är en bra invändning, och vi kommer kanske komma in mer på det där när vi läser kapitel 3".
det kändes som en helt okej debut.