trött

pheew. ett tag trodde jag att mitt "hur mycket blanddricka ska jag ha?"-amatörprogram gjorde helt felaktiga uträkningar. att jag hade tänkt fel och missat något jätteviktigt.

men det visade sig att det var NU jag tänkte fel istället. fast jag kom ju på det. så jag hade rätt både nu och då. tror jag..

annandag som allaandradag

dåligt med uppdateringar såhär runt jul. folk har väl annat för sig antar jag.

vaknade under mitt nya fuskdunstäcke med huvudet vilandes på min nya fuskdunskudde. har sovit gott, men är väl ganska trött ändå. det är man kanske alltid runt den här tiden.
efter att ha varit ledig två dagar känns det helt okej att komma tillbaka till jobbet och bara jobba en dag och sen ha ledigt igen. (även om ledigheten också bara är en dag).

det känns konstigt att jul och nyår kom så tätt inpå varandra. jag är rädd att jag inte kommer ha fattat att det är nyår innan det är över. vem vet.. kanske hinner jag, precis som förra gången, inte fatta att nästa år har kommit innan det är "nästa" år igen.

det där med nya år är väl mest symboliskt. varje dag är ju början på resten av ens liv, som det brukar heta. så fram tills nu har man ju fuckat upp att vända det hela till något bra väldigt många gånger. alltså inte bara i skiftet mellan varje år.

en liten uppdatering sådär på morgonkvisten bara. god jul förresten.

lördag natt. del två. och söndag

natten var lite jobbig i övrigt också. det var ju lördag och någon ett par våningar upp hade fest med massa tjejer som skrek med i varenda sång som spelades/ sjung karaoke.
jag minns att dom spelade poison med alice cooper och någon annan låt jag kände igen men inte längre minns.
i början tyckte jag det var kul. jag var glad att dom hade så roligt. låg lite å skrattade över hur kul dom lät och hur fulla dom förmodligen var.
men i takt med att klockan blev mer och jag kände att jag nog borde somna snart, blev det mer irriterande.
kl 12 höll dom fortfarande på. då skulle jag upp om fem timmar.
till slut upphörde sången. kanske för att förfesten var slut och dom begav sig ut någonstans.

vid 2-tiden ringde det hos mig. från port-telefonen. nyvaken gick jag upp och fick ur mig några tveksamma hälsningsfraser.
sen insåg jag att det med största sannolikhet var någon som hade tryckt fel. kanske någon som skulle upp till lägenheten där karaokefesten var förut.

jag gick och lade mig igen och lyckades faktiskt somna.

dagen visade sig gå väldigt bra. jag och min kollega sedan 2-3veckor tillbaka spurtade på som fan och la upp arbetet på ett sjukt effektivt sätt.
kl 3 var vi inne på "verket" (från fd renhållningsverket), och då hade vi under dagen kört hela måndagens hämtningsschema och allting utom ungefär 1,5 timmars jobb på tisdagens runda.
imorrn ska vi göra klart hela onsdagens och resten på tisdagens hämtningar, sedan är vi i fas med renovas officiella planering som säger att vi ska köra tisdagen som om den vore en torsdag. detta för att vi ska kunna vara lediga på onsdag och torsdag och sedan komma tillbaka fredagen och köra den som en vanlig fredag.

lördag natt. del 1

jag hade svårt att somna igår natt. jag kände mig väldigt varm och nästan yr. så mycket tankar snurrade i huvudet, men ingen tanke var tydlig nog att begripa sig på.

i detta tillstånd låg jag ett bra tag. vred och vände på mig. jag bestämde mig för att testa att ligga på rygg. och då kom en variant av min gamla vanliga dröm igen:
jag låg i gränslandet mellan vakenhet och sömn när det lilla brusande ljudet (som man hör när allt utom blodet i öronen är stilla) ganska fort växte sig starkare och starkare.
jag låg stilla och konstaterade att "nu kommer ljudet igen". sen kände jag mina händer, som för stunden vilade på min bröstkorg, sakta röra sig upp mot min hals. tanken slog mig, och plötsligt verkade det så uppenbart. dom skulle strypa mig.
jag försökte säga något, jag vet inte vad. men något. göra ljud ifrån mig. (man vill ju inte dö tyst?) men det gick som vanligt inte.

vad som däremot gick var att öppna ena ögonlocket, och stunden jag gjorde det försvann ljudet och jag återfick kontrollen över mina armar.

lördag är söndag. söndag är måndagtisdag. måndag är tisdagonsdag. tisdag är torsdag.

ååååååååååååååhhhhhhåååå. och godnatt tills vidare

jag suckar.
eller som man säger på engelska.
i suck

peppar

läste igenom lite gamla blogginlägg jag skrivit. det borde ni också göra. jag är (var) fan bäst!

om att inte vara det minsta nyskapande

skulle skriva lite om hur svårt det är att vara originell, men det kändes plötsligt väldigt gjort.

dagens ljuva barndomsminne

jag skrek mycket när jag var yngre. oftast för att jag var arg tror jag.
min mormor sa någon gång, i samband med ett samtal om hur både hon och morfar hade suttit barnvakt olika gånger, att jag som liten var ett "mycket ilsket litet barn".
hursomhelst, tillbaka till skrikandet:
jag minns särskilt en gång när hela familjen var samlad i bilen, på väg från vår sommarstuga på tjörn. jag var väl någonstans mellan 5 och 7 år gammal kanske. har dålig koll på sånt.
jag var upprörd över något och skrek och grät tills halsen blev så ansträngd och irriterad att jag spydde.
sen skrek jag inte mer på ett tag tror jag. skämdes mest.

det mest pinsamma var att jag, iom att jag hade spytt ner mina byxor, fick gå vägen från parkeringsplatsen till lägenheten utan något mer än kalsonger på underkroppen.


och så pratar man om hur barnsoldater fått uppleva hemska saker! JAG då?!?!?!

typiska måndagmornar

okej. det finns väl många anledningar att vara arg och bitter, men såhär på morgonen känns det kanske mest bara som att det är en rent praktiskt grej för att att slippa vara både trött och deppig.

och tankarna vandrar iväg

klockan blev mycket mer än vad jag hade tänkt att den skulle få bli.

åt spenatsoppa och såg på kung fu panda. en helt okej film.
klassiskt tema.
det är liksom det man går å väntar på. att någon ska komma å säga (bekräfta) att man är speciell. bättre än alla andra. utvald.

det där med "(bekräfta)" tror jag att det ligger något i. många hade nog reagerat ungefär så om dom (av övertygande skådespelare) fick höra att dom på något sätt var utvalda.
man skulle få höra att personerna upplevde det som att bitarna nu föll på plats. att dom egentligen alltid "innerst inne" känt att dom inte riktigt var som alla andra.

när min mentor kommer och avslöjar att "det är Du som är den utvalde" kommer det iaf inte göra mig det minsta överraskad.
"ja? vem annars!?"

jag och min syster angående julklappar och personlighetsdrag

Malin säger:
den kompletta gåvan!
erik säger:
jomen faktiskt.

så får dom ta det som ett skämt eller som en pik.....
Malin säger:
muahahaha

de fattar aldrig pikar
erik säger:
vad har vi pikat om innan?
Malin säger:
nej sant, skulle jag aldrig göra

du kan ju inte öppna munnen utan att pika
erik säger:
säger ju rakt ut vafan :P "stäng dörrjäveln efter dig!", "nys inte så jävla högt!"
Malin säger:
hehe

stackars päron

men du kanske är snällare nu när du flyttat ut
erik säger:
kanske.

nattliga (överdrivet?) kritiska funderingar om s.k. troende

tittade just klart på Annas eviga - Hatar Gud kvinnor?

de två troende i programmet menade att det var fullt möjligt att tolka skrifterna på sätt som inte alls var kvinnoförtryckande.
säkert är det så. men är man ärlig mot sin tro om man först går in med inställningen att t.ex. alla människor är lika mycket värda och SEN går och letar efter delar i skrifterna som stödjer detta, samtidigt som man ignorerar delar som talar mot att man och kvinna (i guds ögon) är jämlikar?

ärlig eller ej.. är man inte inkonsekvent om man åberopar olika tolkningar till olika delar? en historisk tolkning på en passage, en symbolisk tolkning på en annan osv?
vad talar för att du i det ena fallet ska använda dig av en tolkning och i det andra fallet av en annan? jo, förmodligen din intuition av vad som är rätt och fel: du läser en passage och tänker att "om jag tolkar detta bokstavligt så stämmer det inte alls överens med vad jag tror. bäst att tolka på något annat sätt... ".
är det detta som är att vara troende? att ha en åsikt och sedan förvränga ord i heliga skrifter tills skrifterna stödjer vad man redan innan trodde?

det verkar inte bättre än så ibland.


det finns en klassisk filosofisk fråga som lyder något i stil med "är det goda gott för att Gud vill det, eller vill Gud det goda för att det är gott?"
det tycker jag att ni kan fundera en stund över. fundera sedan på vad man implicit säger om skrifterna om man hävdar att man kan bortse från delar av vad som faktiskt står där, svart på vitt. fundera sedan över den tankevurpa som leder till att de s.k. troende ändå likt förbannat hänvisar till en annan del av skriften för att t.ex. visa att kvinnan och mannen är jämlikar.

äsch. jag litar inte på att ni orkar tänka så mycket.
det jag menar är: när man säger att man kan borse från något som står i skrifterna, så säger man faktiskt underförstått att saker och ting inte blir rätt eller fel i egenskap av att det står i där i skriften.
det "roliga" är att samma människor i nästa stund beteer sig som om dom faktiskt trodde att saker och ting blev rätt/fel i egenskap av att det står i texten. bland hundratals kvinnoförtryckande citat letar dom fram fem-sex citat som möjligen kan tolkas som progressiva och säger till 'fundamentalisterna' att "se här, ni hade fel! jämställdhet är något vi bör eftersträva, det står ju i skriften!"

frågor och svar

FAVORITSYSSELSÄTTNING JUST NU? sova?
HAR DU DVD-SPELARE? mjovars. om den på datorn räknas.
VAD ÄR DU RÄDD FÖR? det mesta. göra bort mig, göra folk besvikna. lite sånt.
HAR DU GOTT BORDSSKICK? jämfört med vad? jag tuggar lite väl hårt ibland, så man kan höra när tänderna slår ihop. och så är jag allmänt klantig, så jag spiller säker mer än gemene man. annars så..
VAD ÄR ATTRAKTIVT? ett trevande leende?
KLIAR DET NÅGONSTANS? ja, på vaden.
VILKA FÄRGER PÅ KLÄDER UNDVIKER DU? nästan alla
NÄR SKAFFADE DU MOBILTELEFON? fick en till studenten tror jag..
VILKEN BOK LÄSER DU NU? robin hobb - renegade's magic
VILKEN SMAK ÄR DET I DIN MUN NU? russin
HAR DU NÅGOT EMOT VEGMAT? klart jag har. jag har något emot det mesta. vegmat saknar ofta smaken och konsistensen av kött..
VAD SPANAR DU FÖRST IN PÅ EN TJEJ/KILLE? ansiktet som helhet, kanske?
SKA DU GIFTA DIG? om flickvännen tycker det är viktigt så..
ANVÄNDER DU TANDTRÅD? nä. inte sedan jag flyttade hemifrån iaf. har inte blivit av att jag köpt.
SMS- ELLER MSN-MESS? msn..
VAD TYCKER DU OM SVENSK HIPHOP IDAG? det är min bestämda uppfattning att svensk hiphop, liksom all annan hiphop, suger bananarsle. nä. det var kaske hårt. jag har faktiskt ingen aning.
HUR MÅNGA HAR DU VARIT OLYCKLIGT KÄR I? lika många som jag varit kär i. nånstans mellan 3 och 6 kanske? beroende på hur man ska räkna.
HUR MÅNGA HAR VARIT OLYCKLIGT KÄRA I DIG? en, två? kanske ingen. vad vet jag? hur får man reda på sånt?
VILKET ÅR I DITT LIV HAR VARIT BÄST OCH VARFÖR? något år way back. kanske något av fritidsåren. varför? livet lekte. högkonjunktur
TYCKER DU OM ÖVERRASKNINGAR? nä. inte generellt sett.
VILKET ÄR DITT FAVORITSTÄLLE? ställen som inbjuder till dagdrömmeri och/eller djupa tankar
RÖJARKVÄLL MED POLARNA ELLER MYSKVÄLL MED ÄLSKLINGEN? alt 2
VEM KOLLAR OFTAST PÅ DIN SIDA? jag gillar inte att gissa.
VAD STOD DET I DITT SENASTE SMS? "sorry! jag ringer lite senare" från ylva, min äldsta syster.
VEM HAR DU SNOTT DET HÄR IFRÅN: emma
REKOMMENDERA EN LÅT: gör det själv om du nu tycker det är så jävla roligt.
VAD SKA DU GÖRA IKVÄLL? jag vet inte. med tanke på att klockan är rätt mycket och jag sitter och fyller i detta så blir det väl på sin höjd en film och lite chips.
VAD VILL DU GÖRA JUST NU? ta en promenad kanske.
VAD HAR DU ÄTIT IDAG? choklad, banan, nudelsoppa, russin.
SENASTE LÅT DU HÖRDE? hello saferide - overall
SENASTE INKÖP: chips
DET SENASTE DU SLÄNGDE BORT? en kapsyl
BRUKAR DU ÄTA FRUKOST? jag brukar trycka i mig något på morgonen, jo.
VAD GÖR DU OM HELGERNA? mesta av tiden går väl till ingenting.
BRUKAR DU BÄDDA SÄNGEN? nä. vad är meningen med det?
HAR DU MEST SKIVOR ELLER FILMER? filmer. nerladdade
FAVORITAFFÄR? gillar ikea, men blir trött av att vara där.
HUR MÅNGA TIMMAR SOVER DU PÅ EN NATT? mellan 6 och 8 timmar på vardagar.
FÖREDRAR DU ATT VARA SINGEL? svårt. livet som singel har väl inte varit såå kul hittills, men jag vet inte hur alternativet skulle sett ut.
ÄR DU NÖJD MED DIG SJÄLV? jo, över lag. men jag har alltid något som jag stör mig på som jag tycker drar ner helheten till bottennivå.
HUR MÅR DU JUST NU? lite deppig, rastlös i kropp och själ.
SENASTE PROGRAM DU SÅG PÅ? julkalendern, avsnitt 10.
SENASTE FILM? wall-e.
VAD VAR DET SENASTE DU SA? räknas suckar?
VEM VET MEST OM DIG? någon jag pratat mycket med på msn säkert.
VAD HAR DU I DITT FÖNSTER: en blå saftblandare modell fejkpolisljus, högtalare, huvudvärkstabletter, ett glas, lönespec, ett hänglås, en installations cd. bland annat.
VAD BEHÖVER DU MEST JUST NU: en något sånär beständig ljuspunkt

darjeeling limited and stuff.

Ex-girlfriend: Whatever happens in the end, I don't wanna lose you as my friend.
Jack: I promise, I will never be your friend. No matter what. Ever.

Ex-girlfriend: If we fuck I'm gonna feel like shit tomorrow.
Jack: That's okay with me.

Ex-girlfriend: I love you. I never hurt you on purpose.
Jack: I don't care.



jag undrar om jag gillade filmen för att den var bra eller för att jag inte hade sett en "seriös" film på hur lång tid som helst.
senaste filmerna har väl annars varit iron man och bambi.

lucka 10

tog en sväng förbi nordstan idag på väg hem.

nu har jag följande som jag inte hade innan: vitlökspress, en nagelklippare, massa gummiband, en chokladask och två t-shirtar.

de två/tre sistnämnda sakerna fick jag i samband med ett besök på blodgivarcentralen. där fick jag också järntabletter, för mitt blodvärde har tydligen blivit sämre och sämre för varje gång nu.

nu ska jag duscha och sedan gå å lägga mig. det blir groteskt tidigt, men ett par timmar extra sömn tror jag är precis vad jag behöver.


jo, jag har börjat titta lite på julkalendern också. jag bryr mig inte särskilt mycket om storyn. gillar bara att se och höra anders och måns fjanta sig.

mmhm

jag måste börja skriva ned saker jag kommer på.

så tråkigt att sitta i efterhand och ha en känsla av att man kom på något riktigt bra förut, men inte ha en aning om vad det var.

back on track (to what?)

då så. en kortare paus, men nu var man tillbaka. febern nere, aptiten uppe.

inte nu förstås. men kanske om tre-fyra timmar när jag kanske skulle vaknat om kroppen fick bestämma.

suck.

Tännsjö

idag kan man tydligen se en av mina idoler på tv. (inte KG Hammar, fd ärkebiskop, eller Elisabeth Sandlund, chefredaktör för tidningen Dagen)
han är så mysig. jag kan inte annat än le när jag ser och/eller hör honom.

ur programet Annas Eviga där temat idag alltså är "Vem tror egentligen på himlen?"




kan ju inte garantera att han säger något vettigt i resten av programmet, men så har väl aldrig vettigheten varit det viktigaste. det som utmärker torbjörn tännsjö är att han, till skillnad från resten av relativistiska sverige, har förmågan att argumentera konsekvent. att han har modet att stå kvar och försvara sin position även när den i förlängningen leder till kontroversiella ställningstaganden.
nu är ju inte förnekandet av en himmel särskilt kontroversiellt, men så länge han inte får uttala sig i viktigare frågor får vi nöja oss med detta.

relativ feberyra

idag känner jag mig sjuk OCH har feber. 38,8 grader.
om man räknar med att den nya termometern som jag köpte idag ger ungefär samma resultat när jag är frisk som den andra termometern jag hade hemma gjorde (vilket man förmodligen inte kan räkna med, men ändå..).. då kan man säga att jag har en kroppstemperatur på 3,2 grader över Min normala (som då uppmättes till 35,6).

om vi låtsas att många har en normal kroppstemperatur på åtminstone 36,5 grader, så motsvarar alltså min feber ungefär den då dom skulle skrivit ett blogginlägg om att dom hade en kroppstemperatur runt 39,7 grader. eller "nästan 40 grader!"

tänk vad synd ni hade tyckt att det var om dom.

resonera er nu fram till att det är rimligt att tycka precis lika synd om mig.
skriv sedan någon kommentar i stil med "åh, stackarn! krya på dig!"
snälla?

då kanske jag tillfrisknar snabbare.

frukost

efter att jag först tvättat och sedan skruvat ihop något som liknar ett datorbord, märkte jag att klockan redan var läggdags.
jag fick slänga ihop någon fattigmans-soppa gjord på buljong, kidneybönor, kikärtor, lite vitlök och pesto-chipsdipp (som var kvar från hemmakvällen i lördags). det smakade helt okej, men tillochmed soppa kan kännas torrt med så mycket bönor och ärtor som var i.

idag åt jag det som blev över tillsammans med en skiva bröd. spontant kände jag att soppan ändå var ganska bra frukostmat. får se hur jag känner en bit in på arbetsdagen.

inte så full som jag låter.. om jag nu låter full.. vad vet jag?

bränt barn vill in i elden (bort från askan och det rena grå)


det var ett tag sedan jag lyssnade ordentligt på winnerbäck. lite dumt. han var (och är väl säkert fortfarande) ganska bra på att sätta ord på saker och ting.


jag kommer somna smått berusad. mysigt värre.

skönheten är hon

kollade på klipp ur disneyfilmer på youtube och nu är jag säker: det är ett disneyliv jag vill ha!

är särskilt fascinerad av historien om skönheten och odjuret.
även om jag inte är riktigt lika hårig som Odjuret och det kanske finns några andra saker som inte riktigt stämmer in på mig, så är det Odjuret jag identifierar mig mest med.
jag kanske har varit dum mot någon tant någon gång. kanske är det därför jag sitter här ensam i mitt stora slott.
det låter rimligt. mer disneylogik åt folket.

ska ta en sväng till rannebergen nu. försöka städa lite i mitt gamla rum.
sen blir det julfika med hela familjen

(feber?)drömmar

det var riktigt svårt att sova inatt. trodde jag hade feber eller nåt. var skitvarm och inte särskilt trött.
efter ett tag började allt bara snurra och obefintliga ljud studsade runt i mitt huvud tills dom upplevdes som ett högt surrande.
sen blev ljudet starkare och starkare och ljuden började låta mer och mer som enskilda röster, eller som folk som pratade i mun på varandra.
stämmorna var tydliga men vad som sades var fortfarande oklart. allt bara grötade ihop sig.
ibland kunde jag höra vad jag upplevde som mina egna tankar, men bara som hesa viskningar.

jag har upplevt detta förut. när jag var yngre. i efterhand kom jag fram till att det var mitt fönster som var öppet och att det var folk som gick utanför. att dom hade pratat och att ljudet av deras samtal för mig hade upplevts som starkare och starkare ju närmare dom kom.
men det förklarar inte riktigt hur starkt ljudet kändes.
det var aldrig någon som skrek, ljudnivån motsvarade snarare den som bli när någon pratar högt för att höras. fast mot slutet bara några centimeter ifrån mig. om ens det.

men jag tror att jag i hög grad inbillade mig. kanske fanns det ljud, men vad jag har hört så är hjärnan expert på att hitta mönster i allt. den mååste hitta mönster.
när man ligger och lyssnar på brus kan man därför efter ett tag börja organisera oljudet så mycket att man tillslut tycker sig höra både det ena och det andra.

jag låg och tänkte på detta igårnatt, medans rösterna blev klarare och starkare. jag "lät" dom bli så höga att ljudet var som om någon pratade direkt in i mitt öra, tills jag nästan kände vibrationerna av ljudet i min axel. sen fokuserade jag på bruset i bakgrunden av alla dessa stämmor. tills det blev starkare och starkare. tills stämmorna inte hördes.

sen vaknade jag ordentligt. konstaterade att jag var svetttig och att min axel var lite spänd, uppdragen mot örat. öppnade ögonen. låg där ett tag.
sen försökte jag somna om igen, och lyckades.
allt utan att en gång vända mig om eller att gripas av panik (som jag inte trodde att jag kunde hantera).

det tyckte jag var duktigt. även om det var svagt, dumt och töntigt att ens börja höra rösterna från början :P

torsdag. (som om ni inte vet/visste vilken dag det är/var)

jag satte klockan och skulle ta en kort sömnpaus. den blev lång. eller iaf längre än jag tänkt.
bäst att gå å lägga sig igen innan man piggnar till och aldrig kan somna igen.

imorrn är det förresten fredag. då har jag haft en ny kille med mig på jobbet en hel vecka.
hittills har det gått bra. han lär sig fort. hans pappa är sopgubbe också, så han har väl skiten i generna..
om min gamla (vanliga) kollega bestämmer sig för att stanna på bilen där han varit denna veckan blir det nog jag och den nya killen som får köra mitt vanliga gamla område året ut. (längre än så har ingen av oss kontrakt, så efter det får vi väl se...)
så så ser det alltså ut på jobbfronten just nu.

all by myself

som ni säkert märkt har jag bytt ut min relativt nya ovana att inte skriva några inlägg på ett tag mot relativt gamla ovanan att skriva för många inlägg hela tiden.

mätt och beklagansvärt obelåten. har ni tänkt på att man i princip kan skriva ett helt inlägg som titel?

facebook känns lite såådäär.
orkar inte ens gratta folk som fyller år längre.

inte för att dom förtjänar att grattas, dom har ju bara blivit äldre. det kan väl nästan vem som helst bli.
men ändå. dom kanske blir ledsna när deras allra allra bästa, hetaste och roligaste vän erik inte skriver något.
förtjänar att inte vara ledsna gör dom kanske.

nu ska jag iaf sova. ingen behöver gratta mig för det.

tisdag är iaf inte måndag!

först vaknade jag strax innan 12 på natten. då kände jag mig ganska utvilad men var ändå väldigt tacksam att jag hade så många timmars sängliggande framför mig.
sen vaknade jag minuter innan väckarklockan skulle ringt.
skönt att slippa höra den. men nu var jag inte alls så pigg. och utvilad känner jag mig väl inte heller.

fantastiskt intressant.

jag tror mig också ha upptäckt att det inte finns något uttag för rakapparat i mitt badrum. skandal, skulle jag vilja säga.

feelings that grow stronger in the dark will (förhoppningsvis) be lost in the light. trallalala

jobbigt att, när jag åker hem från glasberget, åka förbi massa ställen som jag ska hämta sopor på imorrn.
åka spårvagn samma gata upp som jag ska åka upp och ner för med sopbilen.
bara från min balkong kan jag nog se åtminstone två ställen som finns på måndagens hämtlista. på ett av dom står det fyra stycken 600liters-kärl och där är koden *censur*, på det andra stället är det en blå Assa-nyckel på nyckelknippa nr *censur* (finns 9 knippor) för att komma in till två 300-literskärl.
jävligt bra att veta sånt.

om man nämner yrken där man "tar med sig jobbet hem" är kanske inte sopgubbe-yrket det man först kommer att tänka på.
det borde inte vara så svårt att låta bli. men för en lättpåverkad pojk som jag är det kanske det ändå.


på väg hem kom jag på att jag inte hade ätit middag. då stannade jag och åt en falafelrulle vid järntorget. (om jag hade stannat på burgerking där istället så hade jag fått hämta mina egna sopor imorrn. hur gay är inte det?)
undrar om jag någonsin kommer få rutin på att göra mat själv.

UPPDATERING!

vaken, naken i landala.
eller påklädd faktiskt. mina persienner räcker (och täcker) inte riktigt ända ner, så tills jag ställt något som skymmer sikten in även där får jag vänta med nudistfasonerna.

igår var den mest ångestfyllda dagen på lång lång tid. jag var bakis, hade nästan inte sovit något alls på natten, och jag hade inget annat för mig än att tänka på den kommande arbetsveckan som förmodligen blir lite småjobbig (för att uttrycka sig milt).
som tur var kom jag på den briljanta idén att gå å lägga mig tidigt.
nu är ångesten så gott som bortblåst.

jag är, som ni kanske vet, ganska nyinflyttad, men jag börjar verkligen känna mig som hemma. det är precis som i mitt gamla rum. nästan inga möbler, men fullt med skit överallt.
datorn har kommit in, och internet funkar. gitarren är här. så förutsatt att jag orkar ladda ner saker jag annars hade sett på tv kan jag egentligen göra allt som jag kunde göra hemma.
katt har jag förstås inte, men jag kan koden till ett ställe på egnahemsvägen där en katt brukar sitta ute på gården. kanske kan åka dit och mysa lite med den.. jag vet inte.

apropå ingenting.
*Skyldighet att anmäla viltolycka till polisen gäller följande djur: björn, varg, järv, lo, älg ,hjort rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn.

utter, mufflonfår och örn..
fan va paff man skulle bli om man mötte dom på en väg.

bättre bild? uppdatering kommer när tiden är inne

nya dörrar? den här ser onekligen ganska lättöppnad ut

om det nu blir så. det vet man ju aldrig.

kan ju också konstatera att jag inte heller idag kommer komma i säng den tid jag först tänkt.

det positiva med detta är jag även imorgon kan skylla min nedstämdhet och trötta blick på sömnbrist.

och coldplay kanske är mainstream men kika in och se om jag bryr mig?

"every door I ever tried was locked"

så vad göra?
man kan ju testa fler dörrar. kanske har man bara haft otur?
sen kan man ju testa andra sorters dörrar. kanske har man bara varit dum?
nog för att de där ståldörrarna med kombinationslås rent hypotetiskt kan gå att öppna, men förmodligen är dom precis lika ogenomträngliga som dom ger intryck av att vara.

samma budskap. variation 329

söndag. sön dag.

det låter lite som jag kan tänka mig att det skulle kunna låta när en finlandsvensk ska försöka säga "skön dag". en riktigt söön dag.

nåja.
dagen var hursomhelst inte särskilt skön.

att vara sin egen lyckas smed

laddade ner och såg 50 minuter johan glans. från någon turné i skåne.

"det verkar alltid som en bra idé när man.. startar upp projektet, liksom.
tänker 'amen det här kan ju vara en bra grej å göra'
men i samma stund som man är färdig.. så är det precis som om man får tillbaks en stor del av sin hjärna - plötsligt ser man på hela situationen utifrån. 'ååhh. det här är tragiskt. vad ska det här föreställa?'"

och hans största brist var hans förmåga att se brister i allt

idag har jag dagdrömt om att träffa anna ternheim och torbjörn tännsjö.

i min fantasi föreställer jag mig att det är ett givande möte för alla inblandade, men jag vet inte om ens jag egentligen skulle uppskatta det.

ibland undrar jag om jag alls kan uppskatta saker. det händer iaf väldigt sällan.

söndag igen igen igen igen

hej å H.
nu var veckan slut.
som tur är börjar en ny vecka snart.
på onsdag ska min kollega vara ledig.
det betyder att min onsdag blir något mer stressig.
men jag håller modet upp och tror på en smärtfri vecka.

undrar lite vad meningen med hela 'pyramid-skrivandet' är

små steg mot ett mer vuxet liv. (och färre steg till systemet)

jag tänkte bara skriva att nu är det klart. officiellt och sånt .
jag ska "få" en etta i landala (landalagången 11).

det kan nog bli bra. flyttar in när jag fixat iordning lägenheten och bestämt vad jag ska ha där.
..så det kan ju ta ett tag.
men lite yey iaf.

onsdagsbekännelse

i min fantasi är jag en supercool(..) man som säger saker i stil med "hur många gånger tror du att du hinner sticka mig med den där kniven innan jag slagit ut alla dina tänder?". (obs. riktigt 'citat' från en dagdröm)
och i min fantasi är det den sortens man som alla kvinnor vill ha.

i verkligheten är jag inte alls en sådan man, och i verkligheten kan detta ibland kännas lite jobbigt.
detta trots att jag misstänker att inte riktigt alla kvinnor gillar Arnold-typen.

så visst. även jag har gjort (och gör) mig (ständigt) skyldig till den åttonde dödssynden - Irrationallitet

en av dagens alla överraskningar

idag lyckades jag och min kollega låsa in oss på en innergård efter att ett provisoriskt dörrstopp havererat och dörren slagit igen bakom oss. lite oväntat

ringde en tredje kille som var i trakterna som fick komma å låsa upp för oss. heh.
annars hade man ju kunnat vänta på att någon som bodde i huset skulle ut, men det kunde ju ha tagit hur lång tid som helst. i teori.

med en halvtimma kvar på dagen var det en kille i jag-har-höstlov-åldern som cyklade efter oss. efter några trånande blickar fick han en kort utbildning i hur man tömde sopkärl. sen hänge han med oss resten av dagen och fick hjälpa till med allt utom körningen.
när vi var klara och skulle åka till tippen (som ligger för långt bort för att han skulle kunna cykla efter) fick han en glansig Guinness rekordbok som vi hittat en annan gång. som tack för hjälpen

både sopgubbsutbildningen och gåvan var min kollegas idéer. jag gillar inte barn så värst..
men jag försökte vara snäll iaf.

"normaltid"

tiden rullar på.
ibland står den still.
idag går den bakåt.


jag har precis druckit en varm socker/saltlösning.
fastän jag bara drack 3.5or idag kände jag att det kunde vara bra att 'vätska upp', som dom sa i lumpen.
sen var det ju helt otroligt crappy väder. frös som en gnu när jag väl kom in. då var det skönt att dricka något varmt.
om jag inte minns fel kan kroppen lättare ta upp vatten om det är lite socker i. och salt är ju alltid bra.. och värme.
det är perfekt. jag är så bra. så snäll mot min kropp.
hipp hipp

dagens spontana tanke(-inlägg)

jag kanske skulle vilja klättra. typ inomhus på träväggar med plastiga knotiga hand/fotfästen.
kanske med säkerhetslinor och sånt också, fast nog helst inte. (jag tror man måste vara två då.)
bara det är madrass under. jag behöver inte klättra så högt.
huvudsaken är att det är svårt.
åh. hade varit koolt att kunna klättra på en såndär vägg som lutar utåt.


jag vet inte vart man kan klättra, men bor man i stan så har man närmare till allt, och klättring borde ju rimligtvis ingå i begreppet "allt"....
SÅ när jag får någon sunkig lägenhet i stan, när jag har närmare till klättringslokalen, DÅ kanske jag ska testa klättring.

undrar vad det är för folk som klättrar. teorier någon?

morgondagens PS?

det är fel att generalisera!
eller mjah..
...generellt sett iaf.

nä, skulle man kanske slå till med ett avväpnande

hej

singing (worksongs) in the rain

tillochmed en allmänt glad och positivt kille som jag (*host*) har svårt att inte bli lite nedstämd av veckans väderprognos.

med lite fantasi så... (kanske det kan bli kul för er också)

haha.

kom å tänka på en gång när jag och min kollega var inne i ett soprum och han hittade en tennisboll som han höll på att studsa med.
jag rotade lite i närmaste sopkärl och hittade två glas (modell större).
han fick ett av glasen och jag föreslog att vi skulle kasta bollen mellan oss men att vi bara fick fånga (och kasta) den med glaset.
jävligt basic. men kul
särskilt när man började tänka på hur det måste sett ut för någon som gick förbi: där stod vi neonklädda sopgubbar i ett soprum, med sopbilen mitt på gatan utanför ståendes på tomgång, och lekte primitiva barnlekar med folks sopor.



inte så dumt med minnen som man kan tänka på och bara spontant börja skratta.
man borde ha många sådana på lager. sen hade man kunnat ta fram dom när man behövde lite ledigt från ångesten, lidandet, deppigheten eller vad man nu var i för obehaglig sinnestillstånd.
ingen revolutionerande tanke, jag vet. och inte en så användbar tanke för en som minns så dåligt som jag gör.
men ändå! som det brukar heta.

söndag

nu är det söndag. let the ångest begin!

lördag is when the action is. hemma is where the action is.

idag var jag på middag hos min äldsta syster. min äldsta syster och hennes pojkvän. min äldsta syster och hennes pojkvän i deras nya lägenhet vid norra älvstranden.
med mina föräldrar.

det bjöds på hembakad pizza och utsikt över hamnen.
verkligen ett fint ställe.

jag skulle köra både dit och hem, så det blev inget öldrickande för min del.
helt okej. jag var ändå bakis från fredagens öl.
helt okej.
och det regnar ute!

torsdag.. torsda.. torsd.. tors.. tor.. to.. t.. .. .

jag skulle vilja berätta om att jag suttit här och försökt skriva något vettigt i en kvart nu. att jag skrivit ganska många ord men att jag sedan, efter ett par meningar, ändå bara suckat och suddat ut allt. börjat om på nytt.

även efter jag givit upp tanken på att faktiskt skriva något vettigt, och efter att jag bestämt mig för att bara rakt av berätta om skrivandet och suddandet.. även då suddades flera meningar ut.

ett tag övervägde jag att bara skriva "hjälp", men kom på att det lät på tok för dramatiskt. folk kunde ju tro att något riktigt hade hänt.
sen övervägde jag att helt enkelt skita i att skriva ett inlägg, men den tanken insåg jag snart gränsade till ren galenskap. dumt. jag måste ju påminna folk om att jag finns. jag måste finnas
om ett träd faller mitt i skogen och ingen bloggar om det, låter det då?
och mina läsare, mina stackars läsare. vad skulle dom ta sig till utan mina uppdateringar?

åh. ett tag kände jag hur det släppte. jag skrev utan suddet i högsta hugg! jag tänkte skriva att "åh, jag tror det har gått över nu", men sen kände jag att det hade det inte alls det. sudda sudda sudda.
konstigt. att jag kunde skriva allt detta ändå.
jag inbillar mig nog. varför skulle jag sudda mer än andra?

varför suddar man alls?

slo lerner blogg(er)

alltid ska man ha något att oroa sig för

jag var helt säker på att jag hade ställt väckarklockorna på rätt väckningstid. så självklart drömmer jag om att båda klockornas vanliga tidsinställning hade ändrats på något sätt.

fick ligga vaken en lång stund och tänka innan jag kom på hur orimligt det var. sen fick jag ändå gå upp å kolla så att tiden stämde mellan de två klockorna.
efter det var jag inte orolig längre, men inte fan var jag redo att snabbt somna om heller.

nu sitter jag och tänker att natten kunde använts bättre. jag borde varit mer utvilad

kände att det var dags för en bild

dålig koll

fan.
jag trodde att det var den 12:e oktober som anna ternheims nya skulle komma. eller om jag kanske trodde att det var november nu. jag vet inte. hursomhelst är det en hel månad kvar nu.

men jag har iaf förhandsbokat skivan nu.
egentligen hade jag tänkt köpa på itunes store. men det kanske kan vara trevligt att ha en riktig skiva också. det är ju trots allt en lite annan känsla.

den 12:e november är en onsdag. undrar vad jag gör då.
undrar vad jag skulle vilja göra då

så gott som fredag

när fingrarna är stela. när armar och axlar värker. när käkarna gått ur led (av alla gäspningar).
ja, när det mesta är skit men man är hoppfull ändå..
då vet man att det är fredag.

stora ambitioner

vill spendera mer tid i sängen. mer tid under täcket. mer tid i värmen.

tysta illasinnade skuggfigurer

internet gav upp mitt i morgonsurfandet.
annars hade jag skrivit om hur dåligt jag sov i natt och om hur jag ganska ofta blir skrämd av mina drömmar.

ett återkommande tema är mörker + en känsla av att en person (eller iaf något..) är närvarande. närvarande trots att jag borde vara ensam.

ett annat tema, som inte sällan kombineras med temat ovan, är att jag drömmer att jag vaknar.

minst tre gånger har det hänt att jag drömt att jag vaknat och känt känslan av att någon var i rummet. minst tre gånger har det känts så påtagligt, och mist tre gånger har jag blivit så rädd att jag helt frusit. stelnat av ren skräck.


jag vet inte varför jag instinktivt tror att dessa personer vill mig illa.

en gång tror jag att jag försökte prata med personen. ja, faktiskt brukar jag vara mycket lugn och sansad i början. försöka avfärda känslan som inbillning. försöka se förklaringar till vad jag känner och ser.
skuggorna är kanske från stolen och handuken. ljudet var kanske från katten.. känslan MÅSTE vara inbillning.
men sen börjar jag alltid tvivla, och när obehagskänslan inte försvinner omedelbart börjar jag undra om den kanske är befogad. ligger jag och försöker resonera bort ett verkligt hot?
sen är det kört.

jag är förövrigt rätt körd.
21 år gammal och mörkrädd? ..för att nämna en av alla de saker jag är som en 21åring man "i sina bästa år" inte borde vara.

söndag höstmorgon

inatt drömde jag att jag såg maria wetterstrand, att jag blev biten av en katt och att jag blev helt täckt av svärmande myror.

miljö/djur-tema alltså.

godnatt torsdag. godmorgon fredag

tydligen åskar det ute. en utmärkt anledning att stänga av datorn

månadens/veckans/dagens citat

jag sitter ofta och lyssnar på musik.
nästan lika ofta fastnar jag för någon textrad som jag tycker uttrycker något som jag skulle vilja ha sagt. eller något som bara låter bra..
t.ex. idag, när jag fastnade för nedanstående text.

"It's were my reason stops
and something else comes in

I know it doesn't make sense
but still..
calleth you - cometh I"

kort kvällsinlägg nr 352

suck

morgonmusik i väntan på nya skivan

ö

nu drar jag till tjörn ett tag.

sjöinsekter skall skalas och ätas.

bring it OFF. have mercy :P

ibland känner man sig så j e f f l a ignorerad. men det är väl det som är meningen

bring it ON!

har precis återskapat mp3-samlingen.
passade på att köpa Hello Saferides nya skiva på itunes shop också :)

så nu har jag skitmycket bra musik igen(..). haha! in your face, God !

hopp(ellihoppsansasan..sa)

okej.
hopp finns.
lyckades just 'återskapa' en låt från den i övrigt oläsbara hårddisken.

nu behöver jag bara hitta en (pirat-)version av programmet (som tillät mig göra just detta). den nuvarande versioner tillåter mig nämligen bara att rädda EN (1) fil. sen vill tillverkarna av programvaran att jag ska köpa programmet...
..värt att betala lite för alla försvunna filer iofs. ...om det inte hade varit för det faktum att det säkert går att hitta en gratisversion som gör precis samma sak.

visst har man blivit lite bortskämd.

uppdatering

hej igen.

jag försvann ett tag (fredag kväll till måndag kväll). vet inte om ni märkte.

datorn, eller rättare sagt en av hårddiskarna, slutade fungera.
tog lång tid för mig att bestämma hur jag skulle lösa det hela.

nu är iaf internet igång igen.

det tråkiga är att jag (troligen) har förlorat väldigt mycket data.
det fanns en hel del på dendär hårddisken. bland annat:
en ganska stor del av mitt liv i form av texter (hemtentor, msnkonversationer, låttexter..), ljud (5000+ mp3-filer jag samlat på mig, egna 'låtar' och låtidéer) och bild (maaassvis med bilder, massvis med nerladdade filmer)

listan kan säkert göras längre men jag avstår.
inte för att jag tycker det är jobbigt att skriva om det. utan mer för att jag borde lägga mig nu.

jag tycker att jag tar det hela ganska bra.
musik och filmsamlingen är ju åternedladdningsbar. och jag tror att det kanske finns en chans att genom något überprogram återskapa delar av det andra som försvunnit.

sen är det nästan lite befriande att bli påtvingad en 'nystart' såhär.
nästan

tisdag morgon. lite mer vaken? alkisvarning

det är fegast att genomföra en feg plan, eller? det andra är bara tramsigt överanalyserande?

tänk förresten vad skönt det hade varit att inte behöva ifrågasätta varenda flyktig tanke man hade.
åh tänk vad skönt det hade varit att vara full nu...

tisdag morgon. knappt vaken

det regelbundna frukostätandet varade inte särskilt lång tid.

sitter här å stirrar mig blind på samma sidor istället. bloggar, facebook, söksidor för lägenheter.


jag har lite beslutsångest också. är det fegast att genomföra en feg plan, eller är det fegast att backa ur och i rädsla för att vara feg lägga den fega planen på hyllan?

varför det stundtals är så tyst

jag har ett antal saker jag skulle vilja skriva om på bloggen.

flera saker rör jobbet och är av en sådan natur att jag inte utan vidare kan publicera det på en offentlig blogg. det sägs ju att företagen hänger med i trenderna och spanar lite varstans efter smaskig information.

andra saker har jag bestämt att jag inte ska skriva om förrens jag är på hyfsat gott humör. det har således aldrig riktigt blivit av :P

halvminne

åh. jag drömde något trevligt. känslan liksom dröjde kvar ett tag efter jag vaknat.
sen kom insikten, den djupa sucken och slutligen också irritationen över den jävla klockan som pep.

jag drömmer relativt mycket. jag undrar om det är min hjärnas sätt att kompensera för mitt torftiga vakna liv.


jag börjar också tröttna på smhi. deras prognoser stämmer aldrig. det regnar alltid mycket mer eller mycket mindre.

jag får försöka bli mer flexibel. ta dagen som den kommer. regn eller ej.

jag jag jag jag jag jag

trött är jag också. skyller på det

jag är otrevlig.
ibland kan jag inte hålla tillbaka det.
jag lider med er.

the sunny side of life

jag fick inte en enda droppe regn på mig idag.
dock en hel del damm och bananflugor.

*harkel, host, harkel.. * fresh

med risk för att låta tyken

jag var visst lite otydlig.
jag skrev senast att:
"jag kunde ju allt nästan som ett rinnande vatten: hur man hittade till varje gata, vilka soprum vi skulle ta, vilka nycklar, alla konstiga inbackningar.
jag kunde också jobba tillsammans med en kollega som delade min uppfattning om att jobb är ett nödvändigt ont som man ska bli av med så fort som möjligt. en bra arbetsdag är en kort arbetsdag.

nu är det sämre. för att inte säga mycket sämre"

vad jag menade med detta var att NU kan jag INTE hur man hittar till varje gata, vilka soprum vi ska ta, vilka nycklar som går vart, eller hur man backar in smidigt på alla ställen vi har.
och jag kan INTE jobba tillsammans med en kollega som delar min uppfattning om att jobb är ett nödvändigt ont som man ska bli av med så fort som möljligt.

det är därför det är sämre. för att inte säga mycket sämre.

och detta beror alltså på att jag har flyttats till en nytt område, till en ny bil, med en ny 'kollega'.

nyckeln till fritid

åh, det är så onödigt. jag kunde ju allt nästan som ett rinnande vatten: hur man hittade till varje gata, vilka soprum vi skulle ta, vilka nycklar, alla konstiga inbackningar.
jag kunde också jobba tillsammans med en kollega som delade min uppfattning om att jobb är ett nödvändigt ont som man ska bli av med så fort som möjligt. en bra arbetsdag är en kort arbetsdag.

nu är det sämre. för att inte säga mycket sämre.

det är lite dumt, för jobbet tar ändå upp ganska stor del av min vakna tid... hade varit fint om den tiden kunde kännas liite mer hoppfull än vad den nu gör.

fast det är väl lika bra att vänja sig. hitta något nytt småhoppfullt att fokusera på.
jag har försökt tänka på hur tur jag haft med vädret. det hjälper lite.

manipulera verkligheten

jag ska bli bättre på att ändra saker så att dom passar det humör jag vill ha istället för det humör jag brukar ha när jag ändrar saker...

så: byta wallpaper till något sött med ljusa positiva färger. byta msnbild till något roligare. kanske ha taklampan tänd oftare (fastän jag föredrar mörker). lyssna på gladare musik. börja följa lite komediserier också, istället för bara arkiv x.

fler tips?
eller sågar ni kanske hela idén? kan man inte bli lycklig/lyckligare av att ändra utsidan av sin verklighet?

dålig timing

(bu)hu

idag kommer jag förmodligen somna 24 timmar innan den tid jag imorgon ska gå upp. fail fail fail fail fail fail fail fail fail

jag slösar el. so what? polisanmäl mig då!

jag micrar mitt dricksvatten på morgonen. varför ska min kropp behöva värma vattnet när det finns en maskin som kan göra det åt den?

POSITIVT överraskad

jo, jag skulle också vilja tacka vädergudarna för att jag slapp det allra allra mesta av dagens regn.
jag uppskattar allt ni gör för mig. gudarna (de andra) ska veta att jag behöver något positivt att hålla fast vid.

från det ena till det andra. pojken som kunde skriva luddigt om känslor

idag fixade jag ett iTunes Store-konto. har tänkt på det innan, men nu blev det alltså av.

har nog inte KÖPT musik på minst ett par år. men nu köpte jag iaf zelmanis nya. synd att jag är för trött för att lyssna igenom hela.

i all sin enkelhet, tråkighet och förutsägbarhet är hennes musik nog nästan perfekt för mig. jag vill gärna inbilla mig att Jag på ett liknande sätt i all min enkelhet, tråkighet och förutsägbarhet är perfekt för någon också.

(hoppas bara att denna någon inte är lika trött och handlingsförlamad som jag är..)

jag som nästan trodde att det var något denhär gången..

fanfanfan. eller "helvetes" (ja, med S och utan fortsättning), som min nuvarande kollega skulle sagt. detta funkar ju inte som sjukskrivningsunderlag..

det tog 2,5 timmar och kostade 200kr. nu vet jag att jag är helfrisk.

if i'm "all good", how come i feel "all bad"?
som det skulle kunna heta på engelska


imorrn regnar och blåser det nog. onsdagen är dessutom jobbigaste dagen.
jag är också uppe lite för sent.
kanske kan bli sjuk på riktigt imorrn istället.

fan igen.

35,6 ? tisdag natt och morgon

vaknade första gången redan kl 24. svettig och med vad som kändes lite som feberdrömmar.
precis innan jag hade vaknat hade jag blivit jagad av västtrafiks cykelpatrullerande kontrollanter i skogen. men när dom hann i fatt mig visade dom sig vara "vanliga" poliser.
det var mörkt i skogen så jag ropade för att visa vart jag var, ville inte bli skjuten av misstag, och för att visa mig sammarbetsvillig. men tjej/dampolisen som kom var helt hysterisk. "visst är det du, ERKÄNN ATT DET ÄR DU som smugit runt!". jag kände ett sting av dåligt samvete. av någon anledning såg jag mig själv i ödsliga museum-lokaler. hade jag gjort inbrott där tidigare?

hursomhelst. vaknade ur denna livliga dröm, svettig somsagt. halsen kändes öm också.
tänkte att nu jävlar, nu MÅSTE jag ha feber.
men jag nådde (och når fortfarande) knappt upp i vad jag sett som normaltemperatur


positivt är iaf att jag medan min mor och far använde datorn igår kväll bestämde mig för att koka massa harvregrynsgröt. jag hoppas att jag ska orka med dagarna bättre nu.

öppen

gylf.


men jag har inte varit på tjejkalas. tyvärr




förmodligen var det ingen bra idé att skippa middag/frukost både idag och igår.
vad jag kan minnas har jag inte ätit mer än två pitabröd och 6-10 kakor sedan 11-tiden i fredags.

nu har jag ätit 0,5kilo räkor också.

engelska. blöbläblibla

robot boy.
shut your lasers down while you can

en liten varning.

igår höll jag på att explodera minst 100 ggr. jag satt och var sååå irriterad på sååå mycket.
idag lyckades jag hålla mig lugn och KÄNNA mig lugn nästan hela arbetsdagen, men i grunden är jag fortfarande lika irriterad på allt och alla. minsta lilla sak som sägs eller görs kan få blodet att koka i mig.
på spårvagnen hem har jag flera gånger kommit på mig själv med att fantisera om hur jag blir attackerad av någon och om hur jag sedan själv går till motangrepp och verkligen spöar skiten ur angriparen.

antar att det iaf är nåågot positivt att hålla fast vid; att jag inte är arg/frustrerad/irriterad nog för att (fantisera om att) skada någon utan provokation.

looosing maj majnd

Bert: Men Ragnar, inte kan du väl köpa päron?
Ragnar: Va? Vad menar du?
Bert: Det är dumt att köpa frukt!
Ragnar: Ojdå, jaha.. ..men vad ska jag köpa istället då?
Bert: Köp äpplen!
Ragnar: Men äpplen är väl också frukt?
Bert: Hallå eller!? Äpplen och päron är ju inte alls samma sak! Fråga vem som helst. Det finns t.ex. folk som gillar äpplen men som inte gillar päron och tvärt om. Haha, du är väl för rolig du. Man kan inte se allt i svart och vitt. Man måste skilja på äpplen och päron.

snaaaaart halva veckan klar..

idag var det faktiskt kolsvart ute när jag gick upp. jag vet inte om det har varit det förut. känns lite sådääär.

smhi.se säger regn hela arbetsdagen. jag säger yeeey.

orsak och ver... värkande drömmar

igår när jag skulle sova kom jag på mig själv med att ligga å tänka på saker jag ångrade att jag hade gjort, dumma saker jag sagt och lite annat kul.
jag bestämde mig för att ligga och tänka på saker jag var nöjd med istället. tänkte att det skulle göra mig lugnare och ge mig en mer rofull natt. men så blev det ju inte.

inatt kommer jag förhoppningsvis sova bättre. att jag satt och gäspade hela arbetsdagen bådar ju iaf gott.

en lite orolig natt med en lite orolig pojk

vaknade massvis av gånger inatt. första gången kl 2. då blev jag glad att jag hade så mycket kvar att sova innan jag skulle upp.

men när jag vaknade nästnästa gång fungerade inte lampan i väckarklockan och jag kunde inte se vad klockan var. sänglampan fungerade inte heller, fastän jag skruvade ur glödlampan och inte kunde höra något skramla när jag skakade på den.
jag var i desperat behov av att veta vad klockan var. desperat behov av att hitta en fungerande lampa.
jag rullade ur sängen och trevade mig fram i det kolsvarta rummet för att nå knappen till taklampan. men när jag skulle sträcka mig efter knappen föll jag ner på knä och kände all kraft gå ur mig.
det kändes som om någon var i rummet. jag föll lätt framåt och låg halvt lutad mot allt bröte jag lagt i hörnet av mitt rum. kunde inte resa mig upp.
jag försökte ta tag i situationen. försökte lugna ner mig; säga högt för mig själv att "allt är okej. allt är okej". men stämbanden lydde inte. inte mina iaf.
hörde jag en annan röst en bit längre bort? kanske

vaknade igen, på riktigt den här gången, några sekunder senare. väckarklockan funkade (klockan var 03:45) liksom sänglampan (allt i rummet såg ut som vanligt).

exfilerna

"..ok Mulder, but im warning you: if this is monkey-pee.. you're on your own."

ska börja avsluta med något positivt. kanske

idag bytte jag lås på mitt skåp. sen jobbade jag.
jag lever Livet och är förkyld.

men jag hade iaf tur med vädret.

ett relativt trevligt slut på en relativt trevlig dag. tisdag

oftast när jag pratar med mig själv är det svordomar och bittra hånfulla kommentarer som flyger kors och tvärs. men idag pratade jag med mig själv för att jag var på pratigt humör och kände att jag hade något att säga om allting omkring mig.

jag tror att en ganska stor del av beteendet kan förklaras av trötthet. en trötthet som nu kommit till uttryck på mer konventionella sätt genom vanlig hederlig sömnighet. sömnighet som jag tänkt bli av med genom att lägga mig extra tidigt. tidigt som... bla bla bla

imorrn åker jag med min gamla vanliga flaggviftande kollega igen. undrar om jag kan få honom att göra allt slitjobb med motivationen "men du har ju vilat upp dig i två extra dagar nu!".
svaret är nog(, som så ofta annars?, )att 'kan' kanske jag kan, men 'kommer' kommer jag inte.

natten och dagen. måndag

drömde att jag hade varit hos läkaren för länge sedan och att jag nu fick tillbaka provresultat. tre olika experter hade givit sitt utlåtande. en av dom trodde att mitt tillstånd bara var en reaktion på katthår. en annan trodde det var en vanlig förkylning. den tredje tyckte sig dock se någonting i mitt blod som angrep mitt dna!!!!!! speeeejsat.

har hursomhelst fortfarande ungefär lika ont i halsen som när jag gick och lade mig. och termometern visar fortfarande samma löjligt låga kroppstemperatur. inte ens i näärheten av feber.

jag "måste" hursomhelst gå till jobbet idag och imorrn i vilket fall. killen jag vanligen åker med har tagit ledigt måndag-tisdag och om jag helt plötsligt sjukskrev mig just dom dagarna skulle det se konstigt ut. det skulle dessutom vara svårt att hitta TVÅ ersättare till bilen vi kör.

akilleshäl

a stab in the brain/heart.

ibland kan ord slå luften ur en som ett slag i magen. sen kan det vara svårt att hitta sin normala andning på ett tag.
lite så var det inatt.



imorrn är det iaf fredag. yey.

anger management

pepparkakor blir man kanske snäll av, men detsamma gäller tydligen inte bullar.
idag har jag ätit fem (5) bullar och OJ OJ OJ vad otrevlig jag har varit. stubinen har varit kortare än kortast och både mor, far och systern har fått stå ut med diverse påhopp.

nu sitter jag och försöker hålla mig från att börja skrika åt tv:n att hålla käften...

nåja. 'imorgon är en annan dag'

och i min fantasi är allt som det ska

inatt drömde jag bland annat om granatsplitter, grannar som fotar tusenfotingar (sånnadäringa stora som finns dyker upp på film biland. halvgiftiga tror jag också) och "festard" som ett smeknamn för "fest-rickard".

blöblöblö

sov gott, erik.

tack, erik. det ska jag/du.

mornar alltså. suck

somnade till ösregn igår. låg å tänkte på att det nästan var som i lumpen. tiden då regn faktiskt var en 'legitim' anledning att vara arg/sur/deppig.

fast jag har haft väldigt tur med vädret ändå. knappt fått något regn på mig alls.
då kommer det klassiska problemet för folk som mig själv som aldrig riktigt förstod sannolikhet.
om jag har sluppit regn en längre tid.. ökar eller minskar det då risken för att jag kommer få utstå regn snart?
statistiskt sett är det ju rimligt att det kommer börja regna nåån gång, så ju längre tid som går utan regn, desto större sannolikhet borde det väl vara att det börjar regna snart...?
eller ska man istället tänka att min 'tur med vädret' och den hittills ihållande trenden med regn på natten och moln (utan regn) på dagen skapar ett mönster som talar för att jag kommer slippa regn även idag?

eftersom jag bara känner smarta människor, och eftersom jag vet att det är nåågra som läser detta, och eftersom jag kan anta en väldigt hög procent av dessa läsare är folk jag känner,..... så borde någon av mina läsare kunna förklara detta för mig?

exempelvis

jag följer slaviskt uppdateringarna på icanhascheezburger.com
sen har jag en mapp med en del 'favoriter' som jag sparat för tillfällen då jag behöver ett skratt eller två.
det är väl ganska efterbliven humor, men jag älskar det.
när man kommit in i det lite så börjar man känna igen mönster och förstår 'dolda' referenser och allt blir mycket roligare.

måndag morgon. igen. igen. igen.

sådärja.
frukost är alltid godare när mor och far är hemma. vem köper pålägg annars?

en vecka till

morgondagen inleder sista veckan på renova enligt det senaste anställningsbeviset jag har fått.

får snacka med chefen någon gång under veckan. försöka få klara besked. hittills har jag nämligen bara hört att jag ska få vara kvar genom inofficiella källor.

det hade nästan varit skönt om det visade sig vara falsk. om det visade sig att jag inte alls kan vara kvar där.
tummen upp för kortsiktigt tänkande.

fragment av gårdagen

igår höll jag en bebis för första gången. sju månader gamla Liam var ganska svårflörtad och jag har väl, med handen på hjärtat, kanske inte världens bästa hand med barn. men han hann iaf inte börja gråta innan jag lämnade över honom till mammans kompis.
spontana reaktionen när jag lämnat ifrån mig "den" var att inspektera händerna och torka av dom på byxorna. inte för att han under de trettio sekunder jag höll honom hade hunnit dregla eller något annat äckligt, men jag kände mig ändå lite smutsig. äckligt med barn?

det hela utspelade sig i en lägenhet alldeles vid heden, där flera lumpare hade samlats för att dricka lite och prata. lägenheten tillhörde Nymans faster och barnet tillhörde Nymans ickelumpar-kompis.
en stockholmare hade kommit ner för wow och tagit med sig ett par vänner, så vi var fler än vanligt. så fort barnet och mamman hade gått hem kom kortleken fram och ölspelet satte igång.
jag ägde alla på rim, som enligt stockholmarnas version var ett av ölspelets moment. spänt. vänt. bränt. hänt. pränt. sänt/cent...
det var lyckat, men annat lockade. lämnade lumparna vid 12-tiden om jag inte minns fel.

tog mig till skf och gick runt och spanade efter underground. visste inte riktigt vart det var så jag gick lugnt och stilla längs vägen. mitt städade uppträdande till trots var det en väktare som ropade på mig och gestikulerade att jag skulle komma närmare. (!)
undrande gick jag fram till honom.
det visade sig att väktaren inte alls ville skälla/slå på mig. han ville bara kolla om jag kanske kunde eskortera en rädd ung dam hem. det kunde jag.
hon hade tydligen sett en kille på moped följa efter henne, så hon vågade inte riktigt gå själv. förståeligt, sa jag och undrade tyst för mig själv hur stor och hur tungt beväpnad mopedmannen var.
mopedmannen kom aldrig och jag hittade tillbaka när jag efter 5 minuters promenad kommit fram till stället där tjejen bodde.

underground var najs. inte världens kallaste, godaste öl. lite för mycket skrikande. men många bra låtar (därav allt skrikande) och ganska mycket 'gott' folk.

en bra fredag.
när jag tillslut kom hem till mig och la mig för att sova hade jag varit vaken i dryga 25 timmar.

torsdag. sort of

kära dagbok.
filmen var bra. jag är trött. ska lägga mig. punkt

[4h and counting]

onsdag dag - kväll.

dagen.

igår glömde jag kameran på jobbet. idag mobilen. imorrn? kläderna?

ska se på batman-filmen på bio idag. den börjar 21:00, så det blir lite senare godnatt än vanligt. men jag ska nog överleva!

halvvaken tisdag.

ööööööööööööööööööööööööööö

vaknade massa gånger inatt. hur segt som helst. några av gångerna för att jag frös (det har ju blivit 'kallt' nu) och några gånger för att mira jamade och höll på.

väldigt, väldigt ovärt. nå. imorrn ska jag byta tillbaka till tjockare täcke, och då är kanske mira borta också.

sitter å äter bassett's sour winegums. inte särskillt gott, men det enda i matväg som fanns nåbart från datorn.
ska bättra på frukosten lite nu. sov gott

har börjat se på s1 av arkiv X.

"do you believe the voice? "

"..I.. want to believe."


jag är nästan frälst.
det är hursomhelst ett smärtfritt sätt att döda tid.

vad gör allt om hundra sekunder när jag sover? trallallalla

lite antidepressiva medel hade inte suttit helt fel just nu. men i brist på sån lyx får jag väl lägga mig och sova.

imorrn är det söndag. fy fan.
positivt är iaf att jag kommer ha vår katt Mira här ett tag.
allt sällskap är inte bättre än inget sällskap, verkligen inte, men Mira är.

lördag morgon. helg

idag när jag gick ut till köket upptäckte jag att kylskåpsdörren stod på glänt. termometern längst ut på näst översta hyllan visade 20grader varmt.
ej godkänt.
jag tröståt salta mandlar och drack cola, sen gick jag hit och skrev om hur jag alldeles nyss upptäckte att kylskåpsdörren stått på glänt, och om hur jag åt salta mandlar och drack cola för att undertrycka känslan av misslyckande. sedan skrev jag om hur jag efter trötsätandet gick till datorn för att i bloggen skriva om dagen så som den dittills sett ut: upptäckt av öppen kylskåpsdörr, tröstätande, bekännelse via blogg.

å-så-vi-da-re-å-så-vi-da-re-å-så-vi-da-re

tips från en som googlade fram en lösning på sitt problem

har ni problem med småflugor som flyger runt och är allmänt äckliga?

jag testade en blandning på två delar (äppelcider)vinäger, en del sirap och en droppe diskmedel. (tacka anti-cimex för tipset).
är mycket nöjd med resultatet. alla flugor försvann inom kort ner i den lilla flaska jag använde som behållare.

obs. var försiktig med hur ni hanterar blandningen. meningen är att flugorna ska försöka landa på vätskan och drunka. (det var så det funkade hos mig iaf). se därför till att vätskan inte hamnar runt kanten på behållaren eller utanför. då sätter sig säkert flugorna och smaskar där istället och det hela blir bara mumsigt för flugorna (om än med en bismak av diskmedel).

rörelse utan riktning

som att springa på ett löpband. man kommer igenvart, men det ger ju iaf motion. håller lederna mjuka och dödar tid.

meningsfullt. verkligen meningsfullt.

måndag igen!!!!!!!!!! yey

jag 'vill' minnas att jag vaknade någon gång i natt och frös. sen vaknade jag en minut innan klockan skulle ringa. svettig och ofräsh som fan.
kom på den genialiska idéen att ta på mig samma tröja som jag ska ha på mig på jobbet. då kändes det inte lika farligt att inte duscha nu. ska ju ändå bli svettig igen sedan liksom.

men nog om svett och bristande hygien; dags att trycka i mig något frukostaktigt.

dricker glögg med balkongdörren öppen inatt.

det var 27 grader varmt i lägenheten när jag kom hem. kanske ännu mer i just mitt rum där datorn också har stått på hela dagen.

med tanke på hur jag vaknat svettig många mornar även när det varit kallt ute, bestämde jag mig för att för ovanlighetens skull öppna fönstret och låta liiite kallare luft komma in. annars kanske jag inte vaknat alls, eller vaknat som ett russin.


hög tid att sova nu iaf.

varför finns inte 75 kr som laddningsalternativ när man laddar via internetbank????

"välkommen till comviq. du har noll kronor och nittio öre kvar på ditt kontantkort"

godnatt

jag har inga (större) problem med att sova. bara problem att lägga mig. men lite känner jag mig nog som Trevor Reznik ändå.

understimulerad.. ..hjärna?

hej bullen.
jag drömde att jag kysste kitty jutbring. lite senare vaknade jag med ett leende på läpparna. är jag normal?
mina kompisar skulle aldrig förstå. snälla hjälp mig.

osäker kille 87

nej, jag är inte död. har bara inte orkat uppdatera..

jag tänker att man måste få ganska många poser-poäng om man tillåme poserar med jobb-bilen.

det går utför.

jag kallar bilden för "en o-genomtänkt genväg"

knappa 5 timmar senare

måndag morgon. sitter å trycker i mig frukost mest bara för att jag kan tänka mig att jag kommer behöva energin senare på dagen.


vilken storslagen planeringsförmåga. och vilka storslagna framtidsplaner.
utropstecken.

take me away

äntligen hemma från musik-quiz på kellys . klockan är för mycket.
helst hade jag bara velat slå någon jävligt hårt.
den enda jag har till hands och den enda som faktiskt förtjänar det är jag.
men detdär med att ge sig själv vad man förtjänar är ju något som många har svårt att göra.


You thought it was a joke,
and so you LAUGHED, YOU LAUGHED
When I had said that losing you
Would make me flip my lid,

RIGHT?

You know you laughed.
I HEARD you laugh, you laughed
And laughed and laughed
And then you left,
And now you see I'm Utterly Mad

AND

They're coming to take me away,
Haha, they're coming to take me away,
Ho ho, hee hee, ha ha,
To the Happy Home with Trees and Flowers
And Chirping Birds and basket weavers
Who sit and smile and
Twiddle their thumbs and toes
And they're coming to Take me Away,
HAHAAAAAAAAA

fredag

det känns lite dumt att skriva bara för att skriva, taskigt mot er som faktiskt kommer hit med förhoppningen att få läsa något av värde.

men jag passar på att lägga in lite information:
jag åker förmodligen till tjörn idag. kommer kanske hem lördag kväll, eller möjligen söndag nån gång.

torsdag igen

dagarna går faktiskt ganska fort. det är redan torsdag om jag förstått det hela rätt.

med det sagt har jag också märkt att det alltid sitter kvar en hel del trötthet i kroppen från de tidigare veckorna. lägger mig med trötta muskler, vaknar med trötta muskler (och stela fingrar). ofta iaf.
idag känns det okej i kroppen men mindre okej i huvudet.
det kan nog bli mycket dagdrömmeri idag. och en hel del uppgivna suckar.
jag har redan hunnit med flera stycken

dagens ord

min kollega har en liten svenska flagga liggandes i bilen (förmodligen något han hittat i ett soprum). i tid och otid får han syn på den och tycks inte kunna hejda sig: han bara MÅSTE vifta med den ett tag. gärna ut genom fönstret.

idag kan det hända att flaggan mystiskt försvinner. det hade varit skönt.

morgondagens inlägg redan idag?

imorrn är det onsdag. då träffar vi de två fastighetsskötarna(-ish) vid 'skivhusen' som förra veckan bad snällt om att få nya lock till sina sopkärl.

jag anar att det är första gången min kollega tar med sig lock till någon, och jag anar att det har att göra med att fastighetsskötarna oftast inte är tjejer i 20årsåldern.


jag har förövrigt "kommit på" ett sätt jag kan åka på som låter mig gå hemifrån 10 minuter senare utan att komma försent till jobbet. detta kommer förhoppningsvis göra underverk för mitt frukostätande.

mest bara för att hålla igång morgonbloggandet

gässssssp.
idag var det faktiskt ganska svårt att gå upp. hoppas tröttheten släpper sedan.

h.m. kungen var för övrigt med i en av drömmarna inatt.

måndag igen, runt 5 igen

beställde min favvopizza igår men utan något kött alls. (brukar vara oxfilé och köttfärs på annars...).
killen i pizzerian lät skeptiskt, och det tänkte jag väl att han iofs hade anledning att vara.
men när jag kom hem med pizzan upptäckte jag att den var god som den var. detta till trots tinade jag upp både fake-köttfärs och fake-köttbitar som jag la på i efterhand.
det smakade minst lika bra som det brukade göra. *gör 'tummen upp' och ler konstlat mot kameran*

måste handla snart. jobbigt. och dyrt. speciellt med mina dåliga handlar-skillz.
fast stämmer löneprogrammet på jobbdatorn så kommer jag få ca 15000kr denna månaden efter skatt. det är iofs för att vi "körde in" både midsommar och nationaldagen och fick extrapengar för det. en vanlig månad blir det inte lika mycket. 'men ändå'

dagen efter. två ögon öppna

"träffade min gamle vän marcus på vägen hem. oväntat.

vi pratade om south park, futurama, the office, scrubs och simpsons.
kom inte fram till något särskilt.


inatt är förresten en ganska full natt. orkar bara ha uppe ett ögonlock i taget"


jag vet inte. vaknade fullt påklädd i sängen. datorn stod på och det myyycket givande inlägget ovan stod opublicerat kvar på skärmen.

old news rediscovered

jag vet inte om checklistan nedan motsvarar mina mål och önskningar. ibland tror jag överhuvudtaget inte att jag har några mål och önskningar. men tanken som formats i mitt huvud den senaste timmen är att jag nog har båda delarna..

anledningen till att jag trott att jag helt saknar önskningar är att jag i min enfald har fått för mig att man inte kan önska sig saker som är omöjliga att få.
det är förstås bara dumheter. man kan önska sig precis vad man vill, och det har jag gjort, och det gör jag.
att önskans uppfyllelse är omöjlig må göra min önskan patetisk och dum, men det gör den inte overklig.


nå, nu ska jag nog lägga mig och hosta ett tag, sen sova. kanske ska jag också passa på att vara lite arg och besviken på mig själv för att jag inte önskar mig saker som åtminstone är möjliga i den grad att det är värt att kämpa för dom.

och så ska jag förstås skämmas lite för alla emo-inlägg.

nyheter

morsan ringde och berättade att min äldsta syster och hennes pojkvän precis fått klartecken om att dom får en lägenhet som dom hade varit och tittat på tillsammans.

jag utropade "nej?! va kul!" och jag tror faktiskt att jag menade det. det kändes som att det var hög tid att några bitar föll på plats. en konstig känsla av tillfredsställelse som möjligen bottnar i tanken på en checklista där du bara kan kryssa i sak efter sak och sen bli lycklig: att du utbildat dig, fått jobb, hittat kärleken, flyttat ihop, levt lyckligt och slutligen även bildat familj.

dagens nytvättade sopfynd och veckans höjdpunkt?

onsdag kväll. det är ljust. ute

jag raderade just en ganska lång text jag höll på att skriva.
jag är en usel historieberättare.
det känns aldrig som att det jag upplevt låter sig återberättas. inte av mig iaf.
försöker jag berätta blir det alltid konstig ordning, allmänt virrigt och någonstans i berättandet slår det mig plötsligt hur historian faktiskt inte är värd att berättas.

idag har det regnat ganska mycket, men det gjorde inte sååå mycket för jag och min kollega var klara med arbetsdagen redan kl 12:12 . vi bestämde oss för att börja lite smått på morgondagens hämtningar. vid ett-tiden var vi nöjda, parkerade sopbilen lite avskiljt och passade på att ta en sovpaus. jag kunde dock inte somna. rethostan väckte mig hela tiden i det kritiska insomningsögonblicket.
skönt att vila armar, ben och fötter iaf.

nu ska jag vila hela kroppen. dagen lär inte bjuda på så mycket mer ändå.

förra och denna veckan

jobbet går förresten bra.
efter en timmas arbete på det nya området (där jag skulle vara resten av sommaren) ringde dom och sa att killen som skulle slutat ha semester den veckan inte hade kommit, så dom behövde mig på den gamla bilen/området.

så kom det sig att jag jobbade hela veckan på "min" bil. visserligen med diverse nybörjare som inte kunde området, men det gick det också.
den här veckan ska jag få vara på samma bil, fast med den ordinarie den här gången. det ska bli skönt att ha en kunnig vid min sida. slippa förklara så mycket och slippa alla missförstånd.

chefen vet dock inte hur länge jag kan vara kvar. och när jag väl flyttas kommer jag flyttas till ett heeeelt nytt område istället för till området jag hade 4 dagars erfarenhet av. menmen
den dagen den sorgen.

måndag. skjut iväg mig och glöm mig, som en övningsprojektil

inga mail (inte ens från den tråkiga Om ett ord-prenumerationen jag har), inget på facebook, inget på forumet, inget i någons blogg, inga nya lägenheter att söka, inga nya jobb.

har folk slutat använda internet eller?

det har varit nästan likadant i helgen. det är som när man med två minuters mellanrum går fram å tillbaka till kylskåpet, hela tiden sugen, med förhoppningen att det på något magiskt sätt ska ha hoppat in nåt ätbart där sen förra gången man kollade..

jag får väl se till att handla själv. och jag får väl se till att det händer saker på internet själv också.
ja, livet är ett enmansprojekt (stavningsförslag för 'enmansprojekt': 'övningsprojektil')

klagoparadoxen aka vanligt hederligt 'djupt' emo-trams

satt och beklagade mig på msn och i bakgrunden spelades Halfway to Fivepoints.

det är lite frustrerande när halvvägs inte är ett kortare stopp på vägen utan istället, som i låten (halfway to fivepoints is as far as you'll come), är ett till synes permanent tillstånd.. (bortsett från möjligheten att det faktiskt kan bli sämre)

för att ta ett exempel som i sig självt inte säger så mycket om vad jag menar, som vanligt: jag är krasslig. jag blir aldrig sjukare, men heller aldrig friskare.

en nackdel med att vara krasslig istället för sjuk är att man inte riktigt kan klaga. man kan inte klaga för att det helt enkelt inte är tillräckligt synd om en.
och för att det inte är tillräckligt synd om en kan man varken motivera en sjukskrivning eller en "ligga-hemma-och-tycka-synd-om-sig-själv"-helg.

ibland känns det som att hela mitt liv, generellt sett, är precis på den gränsen. på gränsen där det enda jag med rätta kan klaga på är att jag inte kan klaga på något med rätta. (..come again?)
på gränsen där det enda jag med rätta kan vara nöjd för är att "det enda jag med rätta kan klaga på är att jag inte kan klaga på något med rätta". dvs: att jag iaf inte har något (riktigt) att klaga på

jag har tillräckligt för att i tankarnas värld förstå att jag har anledning att vara nöjd, men inte tillräckligt för att i känslornas värld också känna mig nöjd.

på pestfronten intet nytt.

hu. för varmt här inne.
blir seg. segare än vanligt. segare än segast.
jag funderar allvarligt på att gå å lägga mig, i protest mot den alldeles varma verkligheten..

..och den alldeles för händelselösa..

mest bara för att

inatt drömde jag bland annat att jag försov mig till kl 12 (inte helt omöjligt). sen fick jag komma till jobbet ändå och försöka göra klart hela dagen på 3 timmar. lite stressigt.

halsen känns fortfarande öm och lite svullen, men ingen feber så långt ögat kan nå.
funderar på att kanske gå till doktorn och se vad det är. jag hade något liknande för inte så länge sedan.
det verkar som att kroppen aldrig riktigt blir av med det.

igår gjorde jag en improviserad rätt med quorn-färs. något curry-grytliknande med lök, vitlök, ananas.. och banan!!!
denna sörja åt jag sedan till ris. det blev faktiskt rätt gott.
gjorde ganska mycket också, så nu har jag tre portioner sörja i frysen som jag kan ta fram nån dag när jag inte orkar göra mat från scratch.
jag kände mig lite småduktig.

onsdag är (iaf i normala fall) en av de kortare dagarna

jag sov med fönstret öppet inatt. trodde att det kanske var värmen som gjort att jag vaknat svettig de senaste dagarna. inte omöjligt att jag hade rätt, men att jag vaknade svettig idag också talar emot det. jag känner mig krasslig och konstaterar att jag varit täppt varje morgon sedan jag började på renova. minst.

har fått brev om att det är dags att lämna blod igen. men enda tiden som passar är precis efter jobbet, och då är jag alltid så trött att jag nästan svimmar ändå. hur ska det bli när dom tar mitt blod då?
helger lär väl iofs bli jävligt lugn, så då kanske jag kan gå. om jag inte blivit sjuk då förstås.

jag har också tänkt på hur man säger att en fördel med arbetar-jobb är att man så att säga kan lämna jobbet på jobbet. inte tar med sig det hem i tankarna.
men har man ett fysiskt krävande jobb tar man med sig jobbet hem i kroppen i stället. många orkar inte göra något annat än att parkera sig i soffan. dom har å andra sidan kanske inte högre ambitioner än så, jag vet inte. ..har jag det?

till er som flyr vardagen

jag vill också passa på att önska alla som ska till arvikafestivalen en riktigt trevlig/mysig/sexig/spexig/härlig/osv vistelse där!

jag kanske sms:ar någon nångång och påminner er om att ta mycket kort.
sen verkar det ju bli fint väder (vädret kommer inte tvinga in alla under ett tak), men låt inte det hindra er från att sitta och tokmysa i campet/campen

jag ser fienden i slutet av tunneln

ibland finns där bara fiender så långt jag kan se.
inte nödvändigtvis för att det finns så mycket fiender, utan kanske snarare för att jag halkar in i mitt tunnelseende.

idag tog jag en burk folköl till maten. öl efter jobbet är en välsignelse.
hade min verklighet sett lite annorlunda ut hade jag säkert kunna göra det till en dålig vana.

igår, då jag också drack öl till maten, tänkte jag att det på något sätt kändes som att ölen förstärkte mina känslor samtidigt som de kändes mindre verkliga och påtagliga.
fast jag vet inte om det faktiskt är den inverkan som öl har på mig, och jag vet inte om det isf är att betrakta som en för- eller nackdel med öldrickande.

godnatt kära dagbok

jag har goda sidor också.
jag är till exempel ganska sparsam av mig. idag gjorde jag pannkakor på 6dl mjölk som 'gick ut' den 17:e.
pannkakorna fyllde jag sedan med lax/dill/tomat-fyllning som jag gjorde. lite riven parmesan på det sen hade man en smålyxig söndagsmiddag.



nu är klockan alldeles för mycket. jag fastnade med gitarren. vi spelade pop, den och jag.

imorrn händer två saker som betyder extra ansträngning. för det första byter jag bil/område på jobbet. det är slut med de härliga dagarna i landala/haga/pustervik/guldheden. nu hamnar jag i.. gud vet var.
men jag vänjer väl mig i sinom tid, både vid området och människorna jag får jobba med.

imorrn kommer även modern min hem för en kortare tid. hon och pappa har i princip flyttat ut till sommarstället på tjörn, men nu kommer hon hem för att tvätta (deras kläder då) och göra ärenden i stan.
det blir trevligt med lite sällskap, men iom att jag inte vill att min moder ska dö av chock är jag tvungen att städa/röja undan en hel del.

ja, livet är en berg-och-dalbana

sett från ett litet annat håll (, och tänkt om alla skrev så här långa inlägg!)

jag har tidigare, irl, pratat om det bedrägliga i 'argument' i stil med "ja, men tänk om alla gjorde så!" och om uttrycket "många bäckar små'.
'argumenten', som jag förstår dom, går ut på att vi ska ta hänsyn till konsekvenser i en hypotetisk värld där alla (eller många), gör si eller så.

nedan följer två exempel som jag tycker tydligt visar bristerna i resonemanget (tolkat enligt ovan).

först är ett exempel som ska motsvara "många bäckar små":
om alla (eller många av jordens rika befolking) gav 50öre till välgörenhet i månaden, så hade det blivit jättemycket pengar till välgörenhet. dessa pengar hade gjort stor skillnad.
men betyder detta verkligen att vi i dagens samhälle(där låångt ifrån alla skänker) kan sitta och vara nöjda med att ge 50 öre?
mitt svar på frågan är nej. i dagens samhälle, där för få skänker, är det viktigt att vi som kan skänker 'så mycket som möjligt'. i en perfekt värld hade vi inte behövt skänka alls, men i verkligheten så som den nu ser ut, behövs mycket pengar.

alltså: "tänkt om alla gjorde så"-regeln godkänner 50 öre, men de med fötterna på jorden godkänner det inte!


och sedan 'omvänt', dvs som motsvarar det varnande "tänk om alla gjorde så!":
om alla (eller väldigt många av jordens rika befolking) tog ut hälften av sina pengar från sitt sparkonto och köpte en gitarr, så hade världsekonomin troligen havererat, med kaos och elände som följd.
så därför borde vi egentligen stå utanför musikaffären och hindra folk från att köpa dedär dyra gitarrerna?
nej, självklart inte! ..för vi måste, åter igen, förhålla oss till verkligheten, och i verkligheten tar inte alla ut hälften av sina pengar från sitt konto och köper en gitarr.

alltså: "tänk om alla gjorde så"-regeln godkänner INTE gitarrköpet, men de som har fötterna på jorden tänker till och ser att det faktiskt inte är så farligt.

så vad kan vi dra för lärdom av detta? jo, att vi kan få jävligt konstiga utslag om vi tror att vi kan berättiga eller fördömma handlingar i denna verklighet genom att peka på konsekvenser i en annan.


jag tror att vi gör bäst i att bedöma handlingar utifrån vilka konsekvenser de får/skulle få i den verklighet som vi faktiskt lever i. med ett sådant synsätt kan vi försvara mycket av de saker vi skulle vilja försvara med "många bäckar små", utan att också behöva vara emot gitarrköpande, operasång (tänkt om alla skulle hålla med det!!) osv.

godnatt

aaahrrhh. skulle skriva massa saker, men nu minns jag inte vad.
det skulle ligga massa hemlig superkrypterad information i varje mening. oadresserad information.
det skulle varit precis som vanligt.

översättningsproblem

inte nog med att det påståendet saknar grund (det står ju bara där för att locka en att klicka), det saknar också mening.

veckan som snart försvunnit (26)

av olika anledningar har det inte blivit någon morgonblogg på ett tag.

en av morgnarna berodde det på att jag försov mig ca en timma. fick dra på mig kläderna och springa ner till vättleskolan. sen klarade jag mig faktiskt till jobbet utan att bli mer än en kvart försenad.

den andra morgonen, idag, testade jag att äta lite frukost. ett glas fil med müsli.
det dröjde knappt en timma innan jag var vrååålhungrig. jag tror nog jag håller mig till min banan i fortsättningen.

onsdag till fredag hade jag en ny kille med mig. i 30-40års åldern. från dalarna. planerade att läsa till pastor... behöver jag säga att personkemin inte riktigt stämde?
hela veckan som gick hade jag med mig nytt folk. jag var den i bilen som förväntades kunna området. det var lite väl tidigt att ge mig det ansvaret, men med lite hjälp från göteborgs äldsta sopgubbe gick det iaf ihop.


nästa vecka hamnar jag på ett helt annat område. ett sämre. det känns rätt pissigt och jävligt onödigt. jag borde fått vara kvar på den bilen / det området jag varit på nu, för jag är en av de på renova som kan det bäst (mina brister till trots).

men det är väl bara att bita ihop. jag slipper iaf killen från dalarna*, och jag slipper att försöka lära upp helt nya killar. suck. jag var väldigt nära att koka över flera gånger.
men arg var jag aldrig, nej inte skulle väl jag? har jag någonsin varit arg?

*om du läser detta: ta inte illa upp. det är inget personligt. jag är bara en väldigt ond människa

ytterligare en morgon..

vaknade två ggr inatt. minns inte varför, men sannolikt var det jäävligt onödigt.

fortsättning..

men jobbet.. fast kortare än tänkt : jag fick åka med en kille som knappt kört sopbil innan. eller rättare sagt: en kille som knappt kört sopbil fick åka med mig.
så jag fick leka "ordinarie".
det kändes lite bra att nästan vara den erfarne.

killen var ursprungligen från etiopien och hade bara bott i sverige i 5 år.
första året här hade han knappt fått gå utanför dörren. han fick inte ha mobil, inte msn.. hans farsa ville nämligen att han skulle lägga ner all sin tid på sina studier. typ svenska för nybörjare.
det verkade ha funkat ganska bra, rent resultatmässigt alltså . och han sa att han, såhär i efterhand, var glad att pappan hade varit så sträng..

igår åkte en heelt annan kille med mig. svensson svensson.

imorrn? ingen aning.

"idag har jag"

gah. jag skulle skriva ett vanligt jobbinlägg, men jag kunde inte få det till att bli något som ens liknade fullständiga begripliga meningar.

idag gjorde jag potatismos när jag kom hem. sen tinade jag upp några köttbullar som bliivit över för läänge sedan. tillsammans med några falafelbollar blev detta min middag.

trots att jag har fått för mig att potatismos inte blir särskilt bra när man värmer upp det en andra gång (i micron) gjorde jag mer än en portion. jag gillar potatismos. kan säkert äta det kallt om det krisar.