sa erik. angående ett inte så slumpmässigt utvalt projekt.

känner inför [slumpmässigt utvalt projekt] som inför resten av livet. som att försöka göra en god soppa på typ två goda ingredienser och resten skit.

du får kalla mig blomma om du vill

har Förresten För Första gången en blomma hemma nu. sort of. en vit nånting.. löktjosan.
fick den på jobbet. 150 kr skulle den kostat. det stod 150 på prislappen iaf. får se om den överlever tills blomman slagit ut. hej

dagens BARNdomsminne

som yngsta barn i syskonskaran upplevdes jag säkert som mycket irriterande av mina systrar. därför var det väl extra kul för systrarna när dom kände att dom kunde ge tillbaka.
dagens barndomsminne är egentligen inte ett minne, utan snarare en generalisering av flera.
i runda slängar så här: mina systrar får mig genom upprepade småsaker (t.ex. att kittla mig) att bli smått irriterad. jag säger då åt dom att sluta (på ett ganska gnälligt sätt). dom fortsätter. jag blir mer irriterad och säger åt dom att sluta igen (denna gång på ett ganska argt sätt). systrarna fortsätter. jag blir arg, irriterad och frustrerad och drar till med det absolut tyngsta jag har : SLUTA! JAG MENAR FAKTISKT ALLVAR! ....
varpå mina systrar retsamt säger: menar du faktiskt Alvar? (namnet).
godtroget förklarar jag att "Alvar" inte alls är var jag menar: JAG MENAR ALLVAR!
varpå mina systrar fortsätter "missförstå" (och kanske fortsätter med det inledande irritationsmomentet).

SCARRED FOR LIFE (I TELL YA)!!!!! eh.
jag minns inte var min reaktion var, men jag hoppas att jag slog dom riktigt hårt.
(Låt de som misshandlar psykiskt känna det fysiska våldets kraft. Låt dem försöka spotta fram sina giftiga ord ur blodiga munnar med spruckna läppar. Och låt Hämnden bli ljuv. muuuuhahahaaaaaaaaha. typ ....inget personligt mot mina systrar, som är jättetrevliga i övrigt.)

ett aningen konstigt inlägg. inte helt samlad. skyller på att jag jobbat nästan 12 timmar idag. under dessa knappa 12 timmar släpade jag och min kollega in 14 ton sopor. dessa 14 ton släpades över trösklar, genom trånga dörraröppningar, över (hal) kullersten och trottoarkanter. på hjul iofs. det är sant. men ändå.
och våld kan vara berättigat. ..om än kanske inte i det ovan nämnda fallet. nåja.
slut.

pga slump, fri vilja eller ett strikt kausalt samband av något slag.

ett ljus i slutet av tunneln! eller ett ljus i slutet av dagen iaf.
det var fan inte igår man gick och la sig glad.

drömmar. inga konstigheter.

åh. en händelserik natt. rent drömmässigt.
bland annat drömde jag att jag försov mig, men att ingen ringde och väckte mig. att chefen kom och sa att det var ok istället, och berättade lite om vem som skulle ta min plats och så: tydligen någon 16årig utan körkort. så.. så "svår" var man alltså att ersätta.

drömde också att jag var i rannebergen och att det var trafikkaos på grund av en krock där. att jag och emma behövde komma till angered, men att det var svårt pga olyckan. då kom kattpierre (som jag aldrig sagt mer än 2 ord till) på en cykel med stödhjul och flak, som vi kunde få skjuts på. vi åkte bara några meter, för sen såg jag att bussen kom precis bakom oss. så vi hoppade av vid busshållplatsen. men sen visade det sig att jag hade sett fel, för bussen var ingen buss utan typ vääärldens största långtradare. jag såg detta på ganska långt avstånd och kom att tänka på trafikkaoset vid olycksplatsen. ett tag var jag övertygad om att lastbilen inte skulle hinna stanna och att all last skulle välta och åka åt vårt håll. det hade varit förrödande. vi sprang lite, bort från hållplatsen. slut.

lokal huvudvärk

när jag böjer huvudet framåt får jag ont i högra övre delen av hjärnan.
vad göra?
när jag var yngre måste mina föräldrar tyckt att jag var lite av en hypokondriker.. för när jag sa saker som "aj, det gör ont när jag gör så här " och gjorde någon halvovanlig rörelse, var svaret jag fick nästan alltid "men göööö inte så då". ett råd som fortfarande känns aktuellt.

och ganska sen torsdag --> ganska seg fredag

och på tal om kesella.. jag äter det nu. till middag. kind of

tick tack

sen onsdag --> seg torsdag

go further

eftersom jag lyssnat en del på honom nyligen. och eftersom jag upplever det som att lite onödigt många beskriver sig som agnostiker istället för ateister.

"We are all atheists about most of the gods that societies have ever believed in. Some of us just go one god further" - Richard Dawkins

läs och häpna

jag är vaken

årets julklapp: bombmatta

om en alltmer desperat jakt på 'lycka'

igår kväll letade jag fram videos på youtube med folk som log, och kollade sedan på de leende människorna i säkert en kvart. (tanken bakom var att hjärnan och kroppen faktiskt inte bryr sig om huruvida leendena är riktade mot mig eller inte. leenden och skratt ska vara smittsamma på ett liknande sätt som gäspningar är. så jag tänkte att jag kanske kunde fixa till ett lite trevligare och
gladare slut på dagen)

kära blogg. ledsen att behöva säga det, men du är ganska ofta otillräcklig

enormt mycket självcensur här på bloggen. man skulle kanske börja med en riktig dagbok så att man kunde skriva av sig på riktigt.

morgoninlägg

vaknade flera gånger inatt. alla gånger ganska pigg. så när klockan tillslut ringde gick jag för omväxlings skull upp på en gång, vilket gav mig tid både att äta lite frukost och skriva det oerhört intressanta inlägget ni nu har framför er.

en tanke bara

är inte ett artigt bemötande något man måste förtjäna? och är det i så fall inte på tiden att vi tar bort "tack" från grupper som "Anton Abele i riksdagen - Nej tack!"

Anton Abele i riksdagen - NEJ?!?!?!!11

från det ena till det tredje

lugnare nu. tog en öl och ett par kakor som jag tror nina bakat, samtidigt som jag såg på ett avsnitt av seinfeld.
alk, socker och humor alltså: "<3"
"alk, socker och humor < 3" som ju i matematiskt språk betyder att alkohol, socker och humor är mindre än 3. "3", som i sin tur är ett halvt omkullsparkat hjärta. som alltså innebär att alkohol, socker och humor fortfarande är "mindre än" halvhjärtad kärlek. fast det vet jag inte om jag tror på. jag kan i varje fall inte bevisa det.

eftersom det i lite högre utsträckning känns som att jag smutsar ner och förstör vårt gemensamma utrymme när jag klagar via twitter eller facebook:

suck. suck, och åter suck.

fakta

människan består till 70% av vatten. i detta vatten flimrar guldglitter omkring och det är när guldglittret irriterar hjärtmuskeln som vi känner lycka. är vi inte tillräckligt aktiva så sjunker allt guldglitter till botten, där glittret tynger ner fötterna och pressar dom extra hårt mot verklighetens kalla markyta. för att åter få uppleva lyckan ett par dagar krävs bara att vi för några sekunder står på händer. men vem orkar det när man är depp?

utrotningshotade djur; från ett framtidsorienterat prioriteringsperspektiv.. eller aa, typ, liksom.

bli inte fadder åt tigrar, isbjörnar, pandor eller dylikt! när gjorde dom något gott för dig senast?

det är förstås sant att vissa djurarter kan vara viktiga för större ekosystem, och att vi kanske ska tänka oss för innan vi låter dessa arter dö ut. men är isbjörnar och tigrar exempel på sådana djur? om dom var viktiga för sina ekosystem så borde deras redan nu mycket reducerade antal ha givit mätbart negativt utslag på ekosystemen i fråga. har vi sett sådana utslag? njeee..



mitt förslag är att vi, om vi nu inte redan gjort det, skapar en DNA-baserad "noas ark" med DNA från utrotningshotade djurarter. sedan kan vi lägga den sortens problem åt sidan och fokusera på viktigare saker! den dag då bristen på tigrar och isbjörnar är vårt största problem (eller ens är bland de "topp 100") ligger nämligen, enligt min (i lika hög grad ovetenskapliga som rimliga) prognos, i en så avlägsen framtid att vi, med den då befintliga tekniken, kommer kunna återskapa de utdöda djuren från de DNA-samlingar jag nämnde ovan.

detta är helt klart en av de viktigaste frågorna inför valet 2010.
tänk till! och sluta bry dig du med!

testing testing

på tal om.

en konsekvent katt

vad gör vi med djuren?

ponera att någon ifrågasätter en vegetarians val att inte äta kött. knappast något ovanligt. men tänk er sedan att vegetarianen kontrar med att fråga "tycker du alltså att sex med djur är ok?"..
det hela verkar osammanhängande, men kanske finns där en tunn röd tråd av konsekvent tänkande. kanske.


en tolerant och (vill jag påstå) rationell hållning till mänsklig sexuallitet (eller för all del allt handlande och tyckande) är att den (det) får "gå över vilka gränser som helst", förutsatt att ingen part skadas.
personer med denna hållning hävdar med rätta att vi inte kan döma ut handlingar som omoraliska bara för att just "jag" som individ inte själv skulle vilja utföra dom.
vi må själva rynka på näsan åt stefan och kristers "humor", men vi är medvetna om att detta ogillande inte betyder (eller talar för) att personer, som faktiskt tycker om den sortens humor, är omoraliska. istället konstaterar vi: humor är harmlöst och således också moraliskt oproblematiskt.
omvänt konstaterar vi att handlingar/fenomen som faktiskt är skadliga för någon, är moraliskt problematiska.

när det kommer till sex med djur är alltså vår välgrundade och sunda hållning att djursex är omoraliskt, men inte för att (vi känner att) det är äckligt eller "onaturligt", utan helt enkelt för att en part (djuret) tar skada.
den observante ser här ett "kryphål", nämligen att vissa typer av djursex - den typ som inte skadar det andra djuret - skulle kunna vara ok. och tur är väl det, för människan är ju trots allt ett djur hen med! *

men här kommer "kruxet":
för att försvara dagens djuruppfödningsmetoder måste man väl som köttätare förneka ovanstående principer!? eftersom djuren far illa både vid uppfödning, transport och slakt borde hanteringen i annat fall vara omoralisk, och det verkar ju inte köttätarna tro att den är.
alternativt måste köttätaren hävda att djuret helt enkelt inte är en part man behöver ta hänsyn till. ("djur saknar känslor", "kan inte känna smärta")
men i båda dessa fall förefaller sex med djur, till och med om det skadar eller dödar djuret (!), ganska oproblematiskt för köttätaren.

kort och gott: om man förnekar att djurens intressen är relevant när man gör en moralisk bedömning av en handling, så borde detta förnekande också gälla vid bedömningen av en annan..
eller menar kanske den enskilde köttätaren att det hela är en smaksak? att dom själva förvisso inte skulle vilja skada ett djur av andra skäl än att få mat, men att det är fritt fram för de som vill att nyttja djur på vilket sätt de än behagar, oavsett konsekvenser för djuret?

eller ytterligare en formulering:
1) köttätande = dåligt för djuret MEN (får vi anta) njutbart för människan
2) tidelag = dåligt för djuret MEN (får vi anta) njutbart för människan

så om det ena (1) är moraliskt riktigt, borde det andra (2) inte också vara det?
eller omvänt: om det andra (2) är moraliskt förkastligt, borde det första (1) inte också vara det?


*(hållningen att ett förbud behövs mot utom-art-ligt sex grundas, enligt denna syn, i ett antagande om verkligheten; nämligen att ickemänskliga djur, åtminstone generellt sett, tar skada av den sortens handlingar som är aktuella. detta är samma sorts generella antagande som vi gör om barn. att det möjligen kan finnas undantag ger oss skäl att moraliskt bedöma varje situation för sig, men utesluter inte att vi har en lag som helt förbjuder sex med barn/djur.)

dagens visdom

"undantaget som bekräftar regeln"

en från teorin avvikande observation kan aldrig bekräfta teorin i fråga. detta med undantag för de avvikande observationer vi väljer att kalla just undantag.

färgbild

ont om bilder här på bloggen. lägger upp en av alla djurbilder jag tagit på tjörn under sommaren.. ja, ni vet den där årstiden som är slut nu och som inte kommer igen på ett jävla tag.

jomensåattjamendåså, inga konstigheter.

inte helt otippat blev det söndag efter lördagen.
sov en timma mellan 16 17 och blev tyckte det var måttligt roligt att den innan tråkgråa himlen hunnit bli svart. redan.

jag har anledning att tro att det kommer vara måndag när jag vaknar nästa gång. en måndag med samma svarta himmel. åtminstone inledningsvis. så på ett sätt har jag ju anledning att sitta här istället för att sova.

förkyld upptäckt.

man känner sig friskare efter ett par-tre öl och en halvgod spenatpizzaaa på kellys. iaf innan man går ut i snålblåsten igen.

eller för den delen, svin.

hellre en otillfredsställd Sokrates än en lycklig gris? tveksamt.
hellre en lycklig gris än en olycklig iaf.

i brist på bättre formulering. ska hinna sova också

efter att ha ätit upp all choklad i lägenheten kan jag inte riktigt hitta tillbaka till den inlevelsefulla hopplösheten. så jag nöjer mig med den slentrianmässiga.

ääähgzorr!1! (suck)

det skulle finnas ett spectator mode irl. så att man kunde träffa folk man tycker om utan att dom behövde träffa en själv.



(fb, twitter eller bloggen.)

”Sverige behöver en lyckopolitik”

hittade en mjukare sida av tännsjö och exempel på tillämpad utilitarism.
godnatt


(bilden: ett scenario från ett klassiskt moralfilosofiskt tankeexperiment, som visar att utilitarism i andra situationer inte alls stämmer särskilt bra med folks intuitiva (inkonsekventa?) uppfattningar. the trolley dilemma/problem)

en filosofisk fråga...

ska jag studera filosofi för att det är det enda jag tycker är kul/intressant? (dold premiss: man bör studera det man tycker är kul/intressant).

eller ska jag studera något helt annat, av precis samma skäl? (dold premiss: man bör se till att upptäcka fler än bara EN sak som man tycker är kul/intressant)

klaga/spotta/pissa inte i motvind

det mesta känns tungt, tråkigt och 'hopplöst' nu. faktiskt.
kan ju undra hur det gick till.
för om man ser till vad jag gör, verkar ingenting förändrats. jag gjorde och gör fortfarande INGENTING.

ängleska odrspårkät

feelings. can't live with them

("vad är det ingen ska få se som ingen inte redan sett?" säger lasse. så det får också vara med)

inte för att vara sån

nästan en helsida toyota. annars händer väl inte så mycket,

fast ibland känner man sig både död och kall

and stuff

buhu

torsdagkvällsinlägg

en svacka. ja, det skulle man definitivt kunna kalla det.
och det skulle inte förvåna mig om det hinner bli bra mycket sämre innan det blir bättre igen.

dagdrömde om en avlägsen framtid idag. varför? för att det handlade om skilsmässor på p3.
har svårare och svårare att tänka mig hur mänskliga relationer överhuvudtaget kan existera. för att inte tala om lyckade sådana.
men i min dagdröm var iaf båda parter överens. hade jag kunnat skilja mig från mig hade jag också gjort det, så det var inte svårt att förstå Varför.

det var mycket snack om Barnen i p3. "tänk på barnen!".
barn far illa när dom får reda på att tomten inte finns. och inledningsvis är det väl säkert smärtsamt att se att Kärleken inte heller riktigt finns. men det är nyttigt i längden.

det om det om det om det. skulle bara skriva av mig lite innan jag gick och la mig.

på med locket bara!

tackar för tipset.
ständigt aktuellt.

konstaterar

bläh.
saknar som vanligt lust och ork till strängt taget allt.

lrdg

sitter å lyssnar på soundtracket till the boat that rocked.
skönt med musik som låter bekant, men som ännu inte "betyder" nåt.
eller.. en av låtarna brukade min farsa spela när jag var yngre. sunny afternoon. men annars så.

såg på både den ovan nämnda filmen och brüno.
kan inte riktigt rekommendera båda. men jag kan rekommendera tbtr och säga följande om brüno:
om du är bra på att bortse från saker som inte alls är så lyckade eller kul, så kan det relativt blygsamma antalet roliga scener som faktiskt finns där, ändå göra filmen värd att se.
är du mer en "de dåliga scenerna måste vägas upp av m i n s t lika många bra"-typ, så skulle jag nog rekommendera dig att göra något annat med dina peng.. eller ja. ladda ner något annat helt enkelt.

inte för att jag längtar till jobbet, men har inte så mycket annat att tänka på.

drömde att vi hade möte på jobbet. chefen sa att han var besviken på mig för att jag varit borta så mycket.

febern går upp och ner. men inte lika högt upp som förut. blir inget jobb imorgon iaf, men kanske efter helgen. förhöppningsvis.
chefen skulle för övrigt börja med "utvecklingssamtal" snart, så då får vi väl se vad han säger. och vad jag säger.

nå. tänkte lägga mig och hosta lite. riktigt hårt, så att man blir så där härligt yr igen.

jupp. över 39 iaf

här tänkte jag skriva långt om alla besvär jag har. men orkar inte, så jag kortar ner: jag har feber!

borås med lumperssschh

bra helg. har:
däckat i soffa. förfestat på sjukommatvåan. hoppat över buske när jag var asfull. sett på skrotnisse. sovit på golv. halvt krashlandat på asfalt. dansat en hel del. "räddat" en fjäril som flög runt i en trappuppgång. haft ont i händerna. bowlat lite. ätit pizza. låtit skämt spåra ut och bli så grova att "t.o.m" lumparna hajat till. ätit tacos. ätit grekiskt. snackat gamla minnen. spelat lite gitarr. sett på gamla kort och filmer. snackat skit. sett en självgående gräsklippare in action. hälsat på och lekt en stund med en främmande katt.

men inte i den ordningen.

emo

ja, har man inte varit det på hela dagen så börjar det ju änna bli hööög tid nu om man saajjj.

djup som fan

sudda sudda sudda sudda bort din sura mina

söndag är dagen före måndag. och efter lördag. jepp. så är det.

jag har köpt ny gitarr! yey.
fast orkar inte lägga upp bild på den nu. har dessutom blivit lite mycket bilder på sistone. någon måtta får det ju ändå vara. typ.

sitter och är lite sådär halvnöjd för egentligen ingenting. softish.
ska kanske tilläggas att jag inte är berusad.

det oundvikliga slutet?

någonstans i en halvt påbörjad dagbok

svammel direkt orsakat av watchmen

övertygad ateist. men ändå är gudarna idealet.
ibland iaf. språkligt.

för varje sak X man gjorde skulle det varit najs om den för omgivningen givna kommentaren var att man gjorde X som en gud. typ så.

skriv "ryck upp dig". i dare you! hah

okej. det är dags för en uppdatering.

jag vill först och främst skriva hur trött jag (nästan alltid?) är på nästan allt: jättetrött.
[mummel mummel]
till sist vill jag tacka arv, miljö, fri vilja och strikt orsak och verkan. tack för att allt är som det är!

känna schmänna

om man tänker väldigt mycket på vad man borde känna, vad man inte borde känna, vad man vill känna och vad man inte vill känna..
..då kan det bli ganska svårt att känna vad man faktiskt känner.
detta känner jag känns lite jobbigt. tror jag..

gahh

jahaja. då var det slut på semestern då.
lyckades ta mig upp när klockan ringde. får se om jag lyckas hinna med bussen. och se om jag överlever arbetsdagen.
det gör jag nog.

fräschhhhh som faaan

vad är det med förkylningar som gör att det känns som att man doppat ansiktet i smör?
jag gillar det hur som helst inte..

bye bye

ja, ni hörde rätt. jag ger upp för tillfället. men bara för att jag inte hinner..
snart åker jag till arvika och stannar där ett tag.

ha det bra! hejsvej!

en öppen fråga. om kött, miljö och lite sånt.

köpte ett halvkilo nötfärs för ett tag sedan. kravmärkt. och kaprifolmärkt.

"..djur från Kaprifolköttsgårdar betar naturbeten, såsom strandängar och hagar, så en rik flora gynnas. Djuren vistas inomhus endast under vintern. Fodret är odlat utan handelsgödsel och bekämpningsmedel.."



vi har alltså ett djur som omvandlar gräs till protein. ett djur som under ovanstående omständigheter borde ha ett ganska bra liv. ett förkortat liv, visst. iaf i förhållande till hur gammalt djuret hade blivit i en fantasivärld där vi föder upp djur för deras egen skull. men ett oändligt mycket längre liv än det icke-liv som i realiteten hade varit alternativet för kossan. (man föder bara upp kossor om efterfrågan på nötkött finns. eller?)

sen inbillar jag mig att många miljöargument tappar (ganska mycket?) kraft när det gäller kravmärkt, svenskproducerat kött.
- att producera kött ska väl t.ex. kräva ganska mycket vatten i förhållande till vad andra livsmedel gör. men sverige lider inte av vattenbrist, och vattnet som genom köttbojkott inte "slösas" här leds ju inte precis ned till nån stackars krigsdrabbad mor med x antal törstiga barn.

- köttproduktion lär ju också vara energikrävande. men när kossorna går ute och betar borde ganska lite energi krävas. vintern är ju iofs ganska lång i sverige, men av ekonomiska skäl kanske man kan anta att "lokalerna" som kossorna vistas i på vintern är ganska bra isolerade och lättuppvärmda. inte mycket talar för att en sådan lokal skulle kräva mer el för att värmas upp än någon annan lokal av motsvarande storlek. eller? speciellt inte med tanke på att kossorna säkert inte har något emot en något lägre temperatur än vi har i våra bostäder.
man skulle fortfarande kunna säga att även detta är för energikrävande, men i allvarlighetsgrad hade det då kanske hamnat på ungefär samma nivå som växthusodlade grönsaker.(uppvärmda, konstbevattnade växthus).

- som man kunde läsa ovan var fodret odlat "utan handelsgödsel och bekämpningsmedel" så energin som skulle gått åt till just handelsgödsel och bekämpningsmedel är alltså inget som borde öka energiåtgången för ett kilo kött av den ovan nämnda sorten (krav, kaprifol. what ever).

det enda miljöargumentet som jag för stunden kommer på, som inte påverkas av huruvida köttet är kravmärkt eller inte, är det som handlar om metangas. kravkossorna släpper förstås fortfarande ut metangas. men det känns på något sätt orimligt att en kossas lyckliga liv skulle vara mindre värt än den mijövinst som kossans uteblivna metanutsläpp skulle innebära. dvs: man gör kossan en större tjänst än vad man gör miljön en otjänst genom att låta den få leva det där livet. (och här skulle inte livets längd spela någon roll. en viss bestämd ålder på kossan kommer att stå emot en viss bestämd mängd metangas. förkortas livet blir utsläppet som det ska vägas mot också mindre. osv. jag tänker mig att även antalet kossor blir ganska ointressant på ett liknande sätt. )

säkert finns fler miljöargument. och kanske blir även dessa argument försvagade eller helt inaktuella när man pratar om detta något mer pk-creddiga kött. kanske inte.

så.. vad är era tankar om detta?
att sådant kött skulle vara bättre än "vanligt" kött ("om man nu nödvändigtvis måste äta kött") vågar jag väl gissa att ni tycker. men kan man tänka sig att en viss köttproduktion (kanske inte den jag just tagit upp) kan vara bättre än att inte äta kött alls?
(klimathotet skulle i sådana fall fortfarande kunna stoppas med andra, mer effektiva och önskvärda åtgärder än vegetarianism.)

dröm sött

känns som att det är andra natten i rad jag drömmer om folk som kastar sten på mig.
ganska obehagligt. stenar är hårda.
det var barn i 8-14 årsåldern som kastade och jag var rätt säker på att dom inte kunde svenska eller engelska.
frustrerande att inte kunna vädja till dom att sluta. skrämmande att känna att det nog inte hade hjälpt.
folk som saknar empati måste ju vara något av det läskigaste som finns.

nattinatti bloggen.

att inte skriva i bloggen såhär innan läggdags känns lite som att lämna en diskussion utan att ha fått (tagit. inget är ju gratis här i världen) sista ordet: ganska otillfredställande.
undrar om de båda situationerna är lite samma sak. på vilken diskussion är detta sista ordet isf? diskussionen med mig själv.. om vad?
nje. det håller nog inte hela vägen..

mest för textens skull.

twitter tar allt det "lättsamma" och kvar blir detta? fy twitter!

jag försöker formulera något för mig själv, men det går i cirklar. det ska det göra. det är just hur allt går runt som jag vill formulera. men det ska gå i cirklar på ett begripligt sätt.

det känns som att jag ofta väntar på något1 för att jag ska göra något2. men att detta något 1 egentligen inte är rimligt att vänta sig utan att jag redan gjort 2..
det låter ju konstigt (och säkert ganska obegripligt). det hela är förmodligen bara svepskäl för att slippa ta initiativ själv. ett sätt att göra så att valet ligger hos någon annan. någon som ska visa vilket håll jag ska vända kappan.

detta skulle jag säga är (, om inte den största, så åtminstone) en av mina största svagheter: fegheten. benägenheten att hela tiden safea.
den förnuftiga delen av mig förstår ju sanningar som "om du försöker KAN du vinna, om du inte försöker vinner du GARANTERAT INTE." och har man två alternativ där ett av alternativen ger högre chans att lyckas, så är det rationellt att välja just det, egentligen oavsett hur liten chansen är.
så borde det iaf vara om man bara såg till konsekvenserna i förhållande till målet man vill nå.
till exempel*:
konsekvenserna av att försöka komma in på en utbildning, ställt mot konsekvenserna av att inte försöka alls, är att du i ena fallet har en chans, i det andra fallet inte har en chans alls.
så om det du fokuserar på är målet att komma in på utbildningen, är det rationellt att iaf försöka.
inga konstigheter.

men kanske är du inte driven av hopp, mål och drömmar. kanske är inte världen en plats full av möjligheter, utan snarare en plats full av faror och potentiella misslyckanden.
då tenderar du bedöma situationen på ett annat sätt: istället för att maximera chanserna vill man minimera riskerna. riskerna att t.ex. bli besviken, och att misslyckas (med det man försöker).
och med denna skruvade logik blir det rationellt att inte försöka. för på detta mer personliga plan innebär ett försök att komma in på utbildningen en risk att misslyckas, medan valet att inte försöka alls innebär att du säkert kan fortsätta som vanligt. fortsätta med det gamla beprövade. det som du vet att du klarar av.

jag vet inte. det känns som att jag antingen rabblar självklarheter eller är helt obegriplig. eller, för att safea: kanske gör något mitt emellan.

*observera att "till exempel:" betyder just "till exempel:" och INTE "det jag specifikt tänker på är:", eller något liknande.

morgoninlägg igen

drömde att jag vaknade och hörde min skåpsgranne Henke planera ett 'jätteroligt' practikal joke..
av någon anledning var har hemma hos mig och han hade kommit på den jätteroliga idén att ställa om min klocka så att den ringde mycket tidigare. när klockan sen ringde stod han där och hetsade på mig "klockan är jättemycket, du har försovit dig."
men jag som ju hade vaknat precis innan och kände till planerna, låg bara kvar.

drömde andra, trevligare drömmar också. lite sorgset att vakna upp till verkligheten sen. känns ju som att man gått miste om något stort.

jobb nu

uppdatering

uppdatering

nattmössan. he's talking in it

klockan är mycket. egentligen för mycket. men vad gör väl det en varm härlig sommarnatt som denna?
imorrn blir det regn var det någon som sa. regn är nästan aldrig bra. regn tenderar göra mig blöt.
att vara blöt är nästan aldrig bra.

jag är nyduschad. eller det kunde man ju iaf tro om man såg mig. faktum är att jag var nyduschad för en timma sedan. allt blev framskjutet några timmar. hemkomsten. maten. duschen.
hm. "allt".

jag är medveten om att detta inte är ett matinlägg. trenden är således bruten och framtiden åter oviss. kanske blir det köpepizza imorrn. kanske nudlar.
ja, morgondagen är verkligen föll* av löften och möjligheter. det gäller bara att se dagen i vitögat och säga "nej tack, du. nog för att jag skulle vilja, men man kan ju inte alltid få som man vill. det måste jag lära mig. hellre förr än senare".

nej. om man skulle ta å byta denna sömnlösa mardröm för en mardrömslös sömn kanske? oj. där fick jag till det! tror jag.

*tydligen är "ful", "föl" och "full" stavningar som också är allmänt accepterade. tack elin för att du gjorde mig uppmärksam på detta.

bild på mat igen. vart är världen på väg?

svårt att slå gårdagens storkok, så jag sket i recept och gjorde den gamla vanliga "skivade rotfrukter + lök + ugn + fisk/quornfilé (lax idag)" istället.
jag dedikerar rätten till de hungriga i länder vars flaggas existens man inte kände till. eller hur man nu skriver för att få fram detdär konstiga jag menade.
så här såg det ut:



jag gjorde också en kladdkaka med valnötter i, men den har jag inte smakat på än, så vet inte om den blev för torr/söt/kakaoig/kladdig osv.
men förmodligen var den alldeles lagom på ett sådär lite tråkigt sätt så att vissa säkert skulle börjat undra om det kanske ändå inte hade varit liite godare och bättre om den varit lite mer (eller kanske mindre?) åt det torra/söta/kaoiga/kladdiga hållet.
förmodligen.

och se! ikväll gjorde jag något Godare genom min inblandning! råa grönsaker blev till mustig soppa.

jag gjorde en soppa enligt recept. typ första gången..
"grönsaksgulasch med gräddfil och jordnötter" var namnet. blev rätt "mustigt" och jag fick 3 portioner över. så jag ska väl inte klaga. det såg ganska gott ut också. om jag får säga det själv.

lite kul grej.

svt experimenterar med subliminal perception?
se 06:15 in i klippet. ungefär

alltid påverkar det väl någon osäker väljare.

kvällsmat

guuuu va ja e mätt.

vad hände med lagom är bäst?

för att jag är SÅ mycket bättre än vad ni är

för en tid sedan bestämde jag mig för att jag, om jag fick en löneförhöjning, skulle skänka de pengarna till någon hedersvärd organisation. allt enligt resonemanget "om du klarade dig med din gamla lön innana, så klarar du dig med samma lön nu och sen också".
jag har nämnt detta för några personer i min omgivning. delvis för att ett outtalat löfte är så likt ett "random infall" vad gäller hur lätt det är att bara skita i det sen.

nåja. nu har jag iaf fått 500kr mer i månaden (woho!), så nu får Unicef 300kr (i månaden) av mig. och när jag får tag på LuG och IM så ska de få dela på de resterande 200 kronorna. på så sätt kommer de tre aktörerna få lika mycket av mig sedan (jag gav nämligen månadsvis till LuG och IM redan innan).

det känns lite jobbigt nu. men när autogirot väl kickat in blir det väl bra igen.

kvällens lyssning. kvällens sanning

who would take my word on anything these days?
i failed so many times, saying i'm gonna change.

försiktigt optimistisk i all "motgång"

har varit lite ofokuserad idag. när jag försökt tänka flera steg framåt så har jag glömt alla steg imellan.
en lite jobbig känsla följde mig större delen av dagen också. men jag är beredd att avfärda den som kombinationen av hunger, måndagsdepp, vätskebrist och allmän förlängd bakisfeeling.

en annan lite jobbig sak var att sopbilens motor överhettades och att vi delar av dagen därför fick köra bilen med högsta värme- och blåseffekt på fläktarna (för att leda bort värme från motorn). detta är ingen höjdare i sommarvärmen, ens när man kör med helöppna rutor.
hade också problem med att tippa, eftersom vi hade knökat i så mycket sopor i bilen att trycket (och därmed friktionen) mot låsmekanismen blev för stort (stor) bla bla bla. det löste sig dock med lite vilja och våld. (inget vaselin)

en seg start på en säkert inte lika seg vecka.

söndag schmöndag

kände att ett söndagsinlägg hade varit på sin plats, men det var väl egentligen ungefär allt jag kände.

råkade somna i min säng och sov mellan 18 och 20 typ. inte alls särskilt smart. nu lär det bli svårt att somna igen sen.
jag kom dessutom helt ur fas vad gäller matlagning. nu är det försent att göra något riktigt. har hursomhelst ingenting man kan göra något riktigt av. typ två små potatisar och en lök.

har knappt ätit någonting i helgen. käkade en pizza i fredags kväll iofs. men sen bara en dubbelmacka med räkost på lördagen. sen en ostmacka, en banan och ett ägg nu idag. sammanräknat på helgen har nog en förkrossande majoritet av kalorierna jag fått i mig kommit från öl.. vilket känns bra nu men mindre bra nånstans där mellan 12 och 15 idag då magen kändes ganska misshandlad såfort jag tvingades stå upp längre än 15 sekunder i rad.

bra helg iaf. inte mycket tid till reflektion och därmed inte heller till depp.
nästan så att jag kan förstå sånna där som väljer att göra saker på dagarna. fylla sitt liv med något. nästan.
men jaja. tack för idag, slut för den här veckan.

inget särskilt

jag vet inte hur det kunde bli såhär.
vaknade ju i hyfsad tid och jag har inte känt mig bakis. så varför har jag fortfarande inte satt foten utanför lägenheten? för att inte tala om resten av kroppen.
helt obegripligt. helt obegriplig.

nu sitter jag här och jag är inte depp, inte pepp, inte hungrig, inte trött och jag vill egentligen inte göra något särskilt.
så vad gör man?

just nu

det känns som att jag har satt upp en massa mål och att deadlinen för målen närmar sig med stormsteg. men jag kan för allt i världen inte komma på vad målen är. jag är mållös. höhö

släck en del av din kunskapstörst. tänd något annat

man lär sig något nytt varje dag.
..t.ex. att Renova utöver att återvinna materialet i engångsgrillar också kan ett och annat om BBQ.

det som inte dödar en.. får man leva med livet ut.

nu är en såndär tid när jag i ren protest bara vill skita i allting.
supa mig själv under bordet, sjukskriva mig från jobbet, skita i att duscha, hoppa över måltider. försvinna, helt isolera mig från omvärlden.
leva i nuet helt enkelt. omfamna misären.

borsta tänderna (,ta ur tandborsten) och bit ihop

mellan hjärnan och hjärtat finns en tunn skyddande hinna. denna hinna slits ut mer och mer ju mer friktion som uppstår mellan de två. när hinnan förtunnats i tillräckligt hög grad får vi vad som upplevs som ilningar i hjärta och hjärna.

sensodyne. mot ilningar i såväl tänder som hjärtan och hjärnor

"Du är den enda 'jag' du någonsin kommer ha. Det betyder att du har ansvar för dig själv och att du ska må bra."
Sensodyne.se

trött är jag också

sitter och lyssnar på cyndi lauper.

ja, det var väl det det.

en bild i bloggen! det var ett tag sedan

ja, jag ska inte lämna er "hanging" efter det otroligt spännande avslutet på förra inlägget. frågorna var många men mest av allt undrade alla förstås om jag skulle lyckas fixa något annat än pizza till middag idag.
svaret är Ja. jag lyckades.
det blev ugns-potatis/-(gul)lök/-champinjoner/-palsternacka. detta smaksatt med hackad vitlök och färsk basilika.
även en qourn-bit fick vara med på ett hörn.
och så här såg det alltså ut:



(med reservation för felaktigt återgivna färger)

någonstans i landala i ett nästan tomt huvud:

blev pizza idag igen. imorrn får jag ta å skärpa mig. ska äta riktig potatis tror jag. det var länge sedan.

arbetade med öronproppar nästan hela dagen idag. skönt. och inte helt hopplöst opraktiskt. kunde höra det mesta av vad kollegan sa. och jag blev inte överkörd av någon bil som jag inte hört smyga upp bakom mig.

ska dricka lite c-vitaminbrus och sen lägga mig tror jag.

god morgon, söndag

var det någon som följde med mig hem och hjälpte mig eller?
idag var jackan upphängd och jag vaknade inte fullt påklädd på sofffan. konstigt.

blev möjligen för mycket igår... men i grunden skulle jag ändå säga att problemet inte är att jag inte kan min alkohol, utan snarare att jag kan inte folk.
alkoholen hjälper mig inte att förstå och bounda med folk, men den får mig att lida mindre av ickeförståendet och ickeboundandet.
därför nominerar jag i förhand alkoholen till kategorin "2009 års top 10 bästa vänner".


varför känns det förresten som att jag tål mindre och mindre alkohol? ska det inte vara tvärt om?

amerikanskt drama från 98

man (jag) skulle inte vara så jävla rädd för att misslyckas.
det är ju enligt uppgift inte det man sagt och gjort som man ångrar mest, utan det som lämnats osagt och ogjort.

klagomuren bleknar i jämförelse

att det smakar bafucin-mint i munnen hjälper, men tar inte helt bort den obehagliga känslan av att det är något fel med min hals som ömmat flera dagar i rad nu. först bara på vänster sida, men nu även höger.

imorrn är det valborgswhatever och det finns ju definitivt dagar där man hade kommit mer lindrigt undan med att ha ont när man sväljer.

jobbar på det där (detdär) med liknelser igen.

att vara fast i mitt huvud är som att vara fast i en isoleringscell. men utan de mjuka väggarna.

gowdnattbön. suck och stön. rimma simma....

gud som haver barnen kär, se även till mig som en aning äldre är.
vart jag mig i världen vänder, rinner lyckan ur mina händer

amenvafan

*name* is

åker till tjörn över dagen.

lördag

klockan var 6 när jag fick för mig att jag kanske skulle gå på bio. se kenny begins.
klockan var 5 över när jag hade att spanat in en visning som passade.
klockan var 15 över när jag låste dörren, tog hissen ner och gick mot busshållplatsen.
klockan var 18 över när jag klev på bussen.
klockan var 25 över när jag klev av bussen.
klockan var 28 över när jag klev in på biopalatset och frågade om det fortfarande gick att få biljetter till halv 7-visningen.

min poäng är att jag var "spontan".

filmen var förövrigt lite av en besvikelse. jag var å andra sidan inte riktigt på skratthumör. tänkte att filmen kanske skulle ändrat det, men det stämde bara delvis.

jag försökte omvandla min frustration till musik, men det gick inte alls. istället satt jag där frustrerad både över att filmen inte hjälpt och att frustrationen över att filmen inte hjälp inte hade hjälpt mig med musiken...

sen kunde man kanske tänka sig att jag tänkte att jag kunde bli av med en del av frustrationen genom att skriva om den. men.. ja.. gissa vad jag sitter och är frustrerad över nu?

inblick i någon annans liv

det är jag, parlino-tomtarna (en hängandes i taket, en liggandes precis vid datorn och två ståendes i badkaret. för dom var smutsiga..) och kyle. vi hänger (vissa mer bokstavligt talat än andra) och har det roligt/trevligt här i landala.

jag tog räkost på mackorna som jag tog till potatissalladen som jag tog hackat kokat ägg till.
ägg är enligt förpackningen 14% protein och det känns som att ägg är billigt (till och med de kravmärkta äggen från frigående höns med möjlighet till utomhusvistelse. till och med när man köper dom på min inte alls särskillt prisvärda lokala butik. eller, det tror jag iaf. har aldrig kollat på priset...). så varför äter inte alla ägg oftare?
folket vet kanske inte att man kan ha det i potatissallad. det visste inte jag heller, men sen testade jag och såg att det kunde man.

det gör lite ont när jag sväljer, och när jag inte sväljer. och enligt uppgift låter jag förkyld.

yeeeeeeeey

idag var nog första gången sedan klockomställningen som det varit hyffsat ljust när jag vaknat. om det fortsätter kommer det säkert hjälpa mot morgontröttheten. då kanske jag kan gå upp ännu tidigare så att jag kan skriva ännu längre inlägg innan jag går till jobbet. och det är ju.. eh. bra?

tiden går fort när man har roligt, men också när man har ont om tid.

gick upp klockan tio idag eftersom jag gick och lade mig så tidigt att jag tänkte att jag inte skulle behöva mer sömn än så.
såhär i efterhand kan jag tycka att jag snarare borde tänkt att jag kunde gå upp kl 16 eftersom jag absolut inte behöver mer vakenhet än så.

(och på tal om ingenting alls läste jag idag ett 20 sidor långt "paper" (i pdf-format) som tännsjö skrivit om "why we ought to accept the repugnant conclusion".
tännsjö är ju lite av en idol, men jag försöker verkligen att läsa med kritiska ögon. fast ibland kanske det är bättre att överlåta kritiserandet åt någon som inte måste kämpa för att vara kritiskt. dvs läsa något från någon som har en helt annan åsikt.
fast... neehh! motbjudande eller ej: tännsjös slutsatser verkar vara riktiga.)

ska bara... sova, jobba, tvätta

okej. har lugnat ner mig.
har också ätit en "hel måltid" med enbart kniv.

imorrn måste jag städa och diska. om jag lyckas med det finns det kanske lite hopp för mig ändå.
kanske. en städad lägenhet är ju inte allt. men det är viktigt. jag skulle inte behöva somna/vakna/komma hem till synen av denna krigszon.

vågar inte skrika irl

heeeeeeeelvete. faaaan och järnspikars!
jag är INTE på humör. fan ta allt (edit: och) dess moster!

tro, ork och lust är lätt att tappa

hjärter dam hit och dit. fröken svår

sitter och lyssnar på winnerbäck, och för första gången på lång tid begränsar jag inte urvalet till de allra gladaste och mest hoppfulla låtarna.

det är väl hursomhelst inte de deppiga låtarna som får en att bli deppig. man är väl deppig först och känner för att lyssna på de deppiga låtarna sen? eller vem kommer först? hönan eller ägget?
och våga inte påstå att det är en kombination. allt är svart ELLER vitt.

drömskt

drömde att jag åkte i en hiss utan väggar och tak. den gick ner. ner och ännu mer ner.
men den stannade aldrig, och jag åkte inte ens förbi några våningar med dörrar.
kände bara att hissgolvet rörde sig nedåt och såg meter efter meter av betongväggarna åka förbi.

tänkte att jag måste tryckt på fel knapp, typ bottenbottenbottenvåningen.. men när jag vände mig om för att kontrollera vilken våningsknapp som lyste, då fanns inte längre knapparna kvar.
för ett ögonblick fick jag en ganska stor klump i magen och en känsla av att ha tappat kontrollen drabbade mig.
men jag hämtade mig. ett tag tänkte jag att jag skulle försöka ta spjärn mellan två väggar med fötterna och försöka klättra uppåt (som en enmansversion av kejsarens nya stil. se bild), men jag insåg snart problemet med detta: förutom att det var på gränsen till för långt mellan väggarna så rörde sig också golvet alldeles för snabbt nedåt. om jag så bara för några sekunder skulle lyckats hålla min kropp kvar mellan väggarna, skulle fallet ned till hissgolvet sedan bli alldeles för långt och landningen alldeles för smärtsam.
om jag skulle klättra var jag tvungen att klara hela vägen upp, annars skulle jag gå (falla) en ganska säker död till mötes.



jag tror jag bestämde mig för att det var förnuftigast att stanna kvar. vem vet, hissen nådde kanske bottenvåningen snart?
men då försvann spänningen och jag vaknade.

flera timmar senare sitter jag hemma på botten och skriver om min dröm. och ska nog sova istället för att leta utvägar, som vanligt.

glömde

glad påsk på er alla förresten. ät och må gott!

paus

åker till tjörn och stannar ett tag. tar med torbjörn tännsjös Läget och några filmer. får se vad jag tar med mig tillbaka.

10 000-kronorsfrågan. eller "men hey, att vara vanlig är också bra!.. pfhwt!"

har börjat se på kyle xy. kyle som är den superstarka, supersnabba, superintelligenta killen med dåliga people skillzzz och ett mystiskt förflutet...
och man ( eller iaf jag och åtminstone en annan kille, om jag uppfattade honom rätt :P) vill ju så gärna vara sådär mystisk och speciell.
men samtidigt ska man ju kunna "förvalta" det man har också. och där har både jag och kyle problem.

fast.. när det gäller killar som kyle tänker jag väl oftast att det mesta skulle lösa sig om dom bara avslöjade sin hemlighet. vad är grejen med att hålla sina trumfkort hemliga och att inte visa upp allt koolt? lois lane och ALLA andra gillar ju superkrafter av olika slag.

men vi "dödliga" utan varken hemliga eller offentliggjorda trumfkort? hur vinner vi ära, respekt och kärlek?

så det fick bli såhär

känns dumt att inte skriva något alls när jag suttit här och försökt i en halvtimma. då märks det ju inte alls att jag försökt.

taggad

veckan blir lite tyngre än vanligt iom att vi är lediga på fredag. då får vi besöka hela veckans hämtställen fast på 4 dagar istället för på de vanliga 5.

kände att det gjorde lite ont i armen/axeln när jag öppnade dörren till tvättstugan för ett tag sedan. får väl se om armarna sitter kvar när veckan är slut.
inte hela världen annars

detta inlägg är menat att beskriva en känsla av allmän frustration.

tänk om man kunde komma på något viktigt och uppnåeligt så att man kunde lägga tid på deet istället för allt trams som liksom inte leder någon vart alls.

veckans lite längre buhu

jag ser fiender och spioner överallt där ute. kan inte slappna av bland folk. folk tittar. tittar bort - i avsky. ler - hånler. tittar tillbaka -utmanande.
skakade personen avfärdande på huvudet? hörde jag en fnysning? vad gjorde jag nu för fel?
folk får mig att känna mig obekväm. för folk är folk och jag vet inte vad folk vill ha. men jag tänker mig att dom i mig ser allt dom inte vill ha.

fast så vet jag ju också att jag inte är alltings mitt. att folk lever sina egna liv och förmodligen inte lägger märke till mig. dom tittar bort, för varför skulle dom fortsätta titta? dom ler (eller kanske hånler) åt någon annan. tittar på människan snett bakom mig.

fast så vet jag ju också att allting inte är svart eller vitt. att vissa lägger märke till mig medan andra inte gör det. att någon kanske ler åt mig. en annan kanske inte.
om jag inte vet kan jag inte handla. fatta beslut. och med folk vet man aldrig.
folk är folk och jag vet inte hur folk tänker.

inlägg bara för att

im a loser baby. jag har lastbilskörkort
trallalaa

sorry bloggen. inte meningen att väcka dig. vaknade tidigare än vad som är lämpligt. ska sätta på musik. krypa ned under täcket och försöka somna igen.

vaknade upp i en värld där marken var vit. men innan dess..

..drömde jag att befann mig i en värld med svårfunna återvinningsstationer, enorma trattkantareller och ett pågående krig med zombies.
inne i zombieland hade jag gömt mig när jag hörde två zombiesar(..) prata med varandra. den ena sa till den andra att han tyckte att de nya zombiesarna från malmö var lite vääl galna. dom hade liksom inga gränser. alls
den andra zombien höll inte med. han var lite yngre och tyckte att de nya zombiesarna var skithäftiga och ville vara precis som dom.
jag minns att jag tänkte att jag höll med den första zombien. de gamla vanliga zombiesarna visste man iaf vart man hade.

words don't come enkelt för majj. this is the only way (wajj) for me to say (sajj) godnatt.

det är inte lätt när det är svårt.
det är inte alltid lätt när det alltid är svårt.
det är ju faktiskt aldrig lätt när det alltid är svårt.

istället för sömn

sitter å kollar på 40 year old virgin när jag egentligen borde sova.
eller äta middag. har ätit 200gram chips, en bulle och ett lite bröd. och det räcker väl säkert. ..kalorimässigt.
jag hade egentligen ett jättebra citat från filmen. men jag kunde inte hitta det på internet. så jag sket i det.

en velig historia om folkfobi. för dom som orkar läsa.

asså gud. jag och tjejer*!
*detta var alltså en helt vanlig tjej i kanske 22-23-24-25-26-årsåldern. inte ful men absolut ingen "top model".. hm.
det får mig att undra om det att hon var tjej alls hade något med saken att göra. kanske borde jag skrivit "asså gud. jag och FOLK!" istället.

hursomhelst.

skulle tvätta mina arbetskläder i den gemensamma tvättstugan men hade inte bokat tid. så jag spanade in ett tvättrum där någon verkade vara klar ganska snart. men medan jag stod där vid det rummet kom en tjej in till rummet bredvid. jag gick dit och frågade om hon möjligen var klar med sin tvätt snart, och hon svarade att hon bara hade en maskin kvar och att jag kunde använda den andra om jag ville. det ville jag.

efter att jag stått utanför och väntat på behörigt avstånd ett tag (för jag ville inte stå och inkräkta när hon höll på med sin blöta.. tvätt), gick jag in och började med stela rörelser slänga in tvätten i maskinen. valde 60gradersprogrammet och letade ett tag efter någon knapp där det stod "hårt insmutsat" eller något liknande. gav dock upp ganska snabbt eftersom jag insåg att det kanske såg ut som att jag stod där och inte förstod hur man satte på maskinen.

så jag började hälla upp tvättmedel i maskinens lucka istället. jag har dock inget mått att mäta tvättmedlet i utan jag häller bara pullvret direkt ur fliken på paketet.
det brukar gå bra. men så brukar jag å andra sidan inte hålla paketet åt fel håll!!! missförstå mig inte. jag höll inte paketet uppochned, men jag höll det så att öppningsfliken var uppåt när jag tippade paketet. (alltså som att försöka hälla mjölk ur den oöppnade delen av paketet). och då kommer det ju inget medel... jag skrattade ett kort lite sådär lagom högt skratt så att hon, om hon hade sett, skulle förstå att jag förstod det komiska i situationen och att det inte var såhär varje gång jag tvättade.
jag vände snabbt tvättmedelspaketet rätt och fick ner en lagom mängd medel i maskinens lucka.

jag frågade om hon skulle låsa rummet, så att jag skulle behöva tajma hämtningen av min tvätt med hennes, men det sa hon hon inte skulle göra, så det behövde jag inte.
jag tackade säkert tre gånger och gick/sprang sedan därifrån.

i hissen upp till min lägenheten slås jag av tanken att jag kanske inte ens satte ingång programmet på tvättmaskinen..!
tjejen hade en del kvar att göra, så OM jag glömde så kommer hon granterat märka att min maskin inte har gått igång. kanske sätter hon på den då. men oj vilken idiot jag måste verka vara.
nåja. tänker inte gå ner och kolla nu när hon kanske fortfarande är kvar!

som man ropar får man svar

det ekar fortfarande i mitt hem. det är helt otroligt.
JAG är helt otrolig.

meningslöst med riksdagsval?

drömde att jag var tillbaka på högstadiet. fast med helt andra människor.
klassen diskuterade någon enkätundersökning.
tjejen som alldeles uppenbart var den duktiga pluggtjejen var inte sen med ta tillfället i akt och glänste med sina kunskaper i ämnet:
"visste ni att när man ber folk rösta, så skriver 80% en lapp med 'vill du ha sex?' medans resterande 20% lägger sin röst i fel urna?"

hm...

sa en (annan) sopgubbe.

"du vet, asso man e ju så dum att hade man varit ett djur hade dom väl avlivat en"

trots att jag som människa är ett djur är jag inte dummare än att jag förstår att det ligger något i det.

godnatt *emo*

(hostar. är snuvig och har ont i halsen.
och är bakis. och det är söndag.)

tacksam för snabbt svar

jag kokade ägg igår kväll.
sedan dess har äggen legat i (vad man får anta är) rumstempererat vatten.

är det ofarligt att äta dom nu?

möjligen en överdrift.

det känns som att båda de aktuella partiledarna bara är ett riktigt kraftfullt argument ifrån att byta parti.
tur att ingen av dom levererar. det hade ju kunnat bli pinsamt.

uppblåsbar barbara. nya generationen

drömde att det fanns en robot som var varm som man kunde krama och som sa snälla/tröstande saker hela tiden.
kändes tråkigt att vakna. gillade den verkligen.

och herren sade

undrar hur lång tid det ska ta innan det är ljust ute när jag vaknar.

nu är det iofs oftast ljust när jag börjar jobba. det är väl kanske tillräckligt. man ska ju inte vara kräsen

inte på riktigt då förstås

inatt har jag varit i en främmande stad. tagit kort på en söt liten katt som låg i ett trångt utrymme och sov.
sen har jag hjälpt en gammal klasskamrat från högstadiet att skriva en uppsats om mat. typ. fast sen fick vi inte riktigt godkänt för vi hade inte analyserat en maträtt utifrån ett historiskt perspektiv...
jag påpekade att det var en ganska konstig uppgift men förstod efter ett tag ungefär vad läraren menade. och då sa han att "ja, du var väl kanske inte så dum ändå".

det kan ju tyckas vara en något förhastad slutsats så här i efterhand. i vaket tillstånd.

av en renslump :P

Time flies like the wind,
Fruit flies like bananas.

(två meningar jag snubblade över när jag läste på popsci.com som jag tyckte var roliga. dom visar också på problemen med det systematiska särskrivande som pågår i vissa länder. själv förespråkar jag att skriva ihop så mycket som möjligt. och kanske lite till.)

phew

justeja. det är snö ute.
om jag har förstått det hela rätt får jag gnälla på sånt iom att jag jobbar en del utomhus.

GNÄLL!!
(fast egentligen tycker jag att det är helt okej. körningen blir iaf mer intressant än vanligt.)

dagens inlägg

man ska väl inte skriva något bara för att skriva. men det skiter väl jag i.

glappet. cardigans. bra låt.

I never really knew how Id move you,
So I tried to intrude through
The little holes in your veins..
And I saw you.

But thats not an invitation,
Thats all I get.
If this is communication,
I disconnect...
Ive seen you, I know you,
but I dont know how to connect,
So I disconnect...
................
Well, this is an invitation,
its not a threat,
If you want communication,
thats what you get.
Im talking and talking,
but I dont know how to connect.
...
so I disconnect...


har velat citera den låten till och från i flera år nu känns det som. men det fick bli nu. som en blixt från klargrå himmel.

tisdag/onsdagsdröm.

inatt drömde jag om kärlek. inte så mycket känslan. snarare spelet.
jag vann delsegrar men förlorade alltid i slutändan. och jag vaknade mitt i natten och kände ingenting. eller kanske lite uppgivenhet.
jag drömde också om en förfest där jag, precis innan vi ska gå ut, ser mig själv i spegeln och märker att jag inte har något skägg. jag tänker att det förmodligen varit jag som rakat av mig det för att straffa mig själv. (vissa skär sig, andra klipper av sig håret. så varför inte?) kan inte riktigt komma på varför ingen har kommenterat min skägglöshet under kvällen.

nu måste jag gå.

fantastiskt intressant

när jag vaknade imorse hade jag svårt att avgöra vilken dag det var.
i kroppen kändes det som minst torsdag.

nu känns det som fredag. i kroppen. men jag är ganska medveten om att det är onsdag imorrn.

röran jag kallar Mig, Mitt Liv och Mitt Hem.

man kanske skulle köpa sig något som är lätt att ta hand om. en guldfisk eller nåt. mata den. byta vatten nån gång månaden (eller rengöra pumpen eller vad fan man gör).
sen köpa något lite mer svårskött. en katt. sen en hund.
då kanske man gradvis kan bygga upp sitt självförtroende till den grad att man faktiskt tror att man kan ta hand något så svårtskött som sig själv.

å andra sidan är det kanske inte självförtroendet utan snarare orken, motivationen och visionerna som saknas.
bara förvirrade gamla gubbar kammar sig för sin egen skull.

onödig repetition av argumentationsanalys, orättvis sammanfattning av ett program och lite annat smått och gott..

fick (som av en slump) för mig att jag skulle se på tvprogrammet Debatt på svt.se
det gjorde jag. såg två program varav ett tog upp ämnet jämställdhet.
frågan var om det hade gått för långt. jämställdhetstänkandet alltså.

kan inte säga att programmet kändes så givande.
det påstods ju iofs en del intressanta och kontroversiella saker, men det påstods inget ytterligare som stödde det som först påstods. dvs det fördes inte fram några argument.
eller, det var ju lite missvisande... det påstods nog flera saker i samband med de intressanta och kontroversiella sakerna som var TÄNKTA att stärka det först påstådda, och detta ska kanske räcka för att räkna påståendet som ett argument. men relevansen var låg. dvs att även om det som påstods i argumentet var sant, så stödjer det inte (nämnvärt) det som innan påstods.

så även OM det råkar vara sant att barn mår sämre och att folk i allmänhet är mer stressade, så är detta kanske inga fakta som (utan att man tar väldigt många andra kontroversiella saker för givet) talar för att jämställdhet är något icke önskvärt.
att två saker (att samhället bli mer jämställt, och att folk mår sämre) sammanfaller, vilket verkar vara den enda kopplingen(?), händer ju ofta utan att dom har något som helst med varandra att göra.

"Bröderna Montgolfier flög med en luftballong år 1783"
"Carl von Linné d.y, död 1 november 1783"

kolla åren en extra gång.
sammanträffande? I THINK NOT!

kärleksparadoxen, moment 22. "your logic is flawed"

är det någon som sagt att man måste älska sig själv innan man kan älska någon annan?
förmodligen inte. det låter dumt.

är det inte (om man nu ska hitta något som låter ungefär likadant) snarare så att man måste älska sig själv innan man kan tro att någon annan älskar en?
å andra sidan...
är det inte också så att man måste tro att någon annan älskar en för att kunna älska sig själv?

så för a behövs b. och för b behövs a..
så utan att från början ha a eller b finns inget sätt att få någotdera?

så antingen har a eller b alltid funnits, eller så är det en illusion att a eller b finns.

bitterkuken. eller nåt

jag sitter verkligen bara här och sitter.
och om flera år är jag död och kommer förmodligen aldrig finnas igen.

det borde vara straffbart. det är det kanske också? isf kanske man har ett evigt liv i helvetet att se fram emot.

"två(2)samheten är en organiserad form av olevt liv. en rad icke-möten." skrevs det.

en(1)samheten är en o-organiserad form av olevt liv. en rad icke-möten?

suck

bla bla bla bla

borta bra, hemma igen.

tillbaka från egypten nu.
en bra, avslappnande resa med bland annat:

mycket sol (och den ömma hud som kommer på köpet..)
en hel del bad.
en och annan intressant/trevlig/underhållande diskussion.
många öl på stranden.
diverse kommentarer riktade till mig angående emma. mest olika variationer av "you're a very lucky man!". (vilket iofs oftast stämde bra, om än inte av anledningen dom tänkte sig.)
många whiskeybaserade drycker på hotelrummet.
otroligt många tutande taxichaufförer
ett par ofrivilliga köp, påtvingade av väldigt intensiva(..) försäljare.
diverse kommentarer mer eller mindre kopplade till mitt skägg ("you look like a dangerous man", "is it real or plastic?", "are you muslim or christian?. .", "why do you look like egyptian?", "hey, Bin Ladin!"
några goda måltider med mer eller mindre inhemska maträtter.
lite sugande på vattenpipa.
platser längst fram i planet på tillbakavägen. (yey!)



ja. bland annat, som sagt.
värt att nämnas är också att jag har ganska mycket sprit som jag beställde till hemresan: 1 liter 40% (päronvodka), 2 liter 50% (minttu) och ytterligare en liter 35% (jägermeister).
så även om det är svårare att slappna av hemma, har jag alltså gott om lugnande medicin.

bye bye

sådärja.. sova. sen egypten.

hej på ett tag!

semester, ledighet, resor

i väntan på att tvätten i torktumlaren ska bli klar sitter jag och lyssnar på lars winnerbäck. men bara de positiva låtarna idag.

när jag igår gick till min syster för att se om hon hade en resväska jag kunde använda, skrattade hon åt att jag verkade så stressad: herregud det är ju en evighet till torsdag!
evigheter passerar så fort.
nu är det bara en arbetsdag kvar, och när jag kommer hem från jobbet måste jag fixa allt. vad nu "allt" är. det är lite det som är grejen. jag kan inte komma på vad det är man behöver. jag är inte den som brukar resa.
men snart bär det iaf av. jag och den betydligt mer resvana emman . till egypten. en vecka. torsdag till torsdag.
förutom att vara den första resan på ett bra tag är det också den första ledigheten (längre än tre dagar) sedan jag började jobba i början av april förra året.
skönt. ovant, men skönt. omväxling förnöjer har dom ju sagt.

winnerbäck sjunger "ge mig tips och goda råd, så att jag kan göra helt tvärt om!". men riktigt så äventyrlig känner jag mig inte. ge mig tips och goda råd så att jag kan följa dom så gott jag (vill och) kan!
vad behöver man egentligen? för en resa, för semester, en veckas ledighet?

bra, glad sång.

godnatt lördag

vaknade påklädd (kanske ska lägga in den meningen som snabbkommando. känns som att jag skrivit det flera gånger på kort tid). hårdrock strömmade ur högtalarna med helt klart olämpligt hög volym, speciellt med tanke på att det hade spelat från runt 01 (när jag kom hem) till 7tiden (då jag vaknade första gången).
jag såg att mitt täcke hade blodfläckar på sig och mindes ganska snabbt att jag på vägen hem hade råkat i slagsmål med några backspeglar, och att jag i samband med detta fick tre mindre sår runt knogarna.
jävligt dum grej att göra. om än inte lika dum som att slå på något/någon som får ont och/eller eventuellt slår tillbaka.
backspeglar är också ofta i vägen på jobbet, så våldet var väl inte heelt oprovocerat.
nåja. jag vaknade ju, som sagt. fick stänga av musiken. dricka en hel del vatten. sen gick jag å la mig igen. och vaknade senare. och nu lägger jag mig igen.
inte min bästa lördag ever. kanske inte den sämsta heller iofs.

godnatt

klockan är 22:22 typ. och jag borde skynda mig i säng!

disclaimer. typ

jag vill förtydliga att jag med föregående inlägg INTE försöker säga att jag har problem som i allvarlighetsgrad är jämförbara med de problem som anorektiker har.
inte heller försöker jag säga att kraven som samhället ställer på (främst) kvinnor, krav som möjligen triggar anorexia (vad vet jag?), är lika stora som (eller mindre än) de krav som jag har på mig.
så. nu vet ni vad jag inte menar. det är ju en början.

psykfall från tredje våningen

mat är lite av min nya passion. inte med smakupplevelsen i centrum. utan mängden.
jag frossar i mat och äter mig äckligt mätt och känner mig samtidigt nyttig, för jag inbillar mig att jag behöver all energi jag kan få.
och jag blir aldrig tjock. inte vad jag kan se iaf.



ibland tänker jag mig att den klassiska bilden av en anorektiker som ser sig själv i spegeln och ser en tjock person fastän personen i fråga egentligen är trådsmal.. att den sortens "rent" visuella förvrängning av ens självbild kunde göra en blind på andra sätt. typ som att man tror man är halvsmal, men att man egentligen är halvtjock. eller att man tycker att man är helt lagom, men att man egentligen är skitsmal..
det är lite samma grej som jag skrivit om innan. det att man kanske går runt och tror att man är något som man egentligen inte alls är. snygg, bra, smart, rolig. eller ful, allmänt dålig, dum och tråkig.

störande. att man inte vet vad andra tänker och tycker. och att jag inte känner att jag kan bilda mig en uppfattning själv utan att veta de andras uppfattningar.
jag vill inte ha fel angående någonting. det vill väl ingen iofs.

komiskt för dom som slipper leva med det.

idag, när jag skulle ta ut en fiskgratäng ur ugnen, råkade jag halvtappa gratängen så att det rann av en del sås ner på ungsluckan. sen stack jag mig på en gaffel i samband med att jag tappade hushållsrullen som jag skulle ta papper från för att torka upp röran.

jag tror att jag är påväg att förlora förmågan att se mig själv och min situation utifrån. och därmed också förmågan att bara skratta åt allt. och därmed också förmågan att leva utan boxningssäck.

bortahelg

tillbaka från en rätt lyckad helg i karlstad.
det blev såklart mest supande. men det var supande i kombination med prat, skratt, dans, tvtittande, ätande.
det slog mig att det är ganska skönt att inte vakna upp själv. att inte somna själv. att inte spendera största delen av dagen själv.

det är dumt. jag mår inte bra av ensamheten, men när jag inte mår bra söker jag den likt förbannat.
det kan ju aldrig sluta bra.

nå. det var inte något ensamhetssökande i helgen. och det var det jag egentligen ville lägga störst vikt på. att det varit en bra helg.
inte så mycket kvalitets-sömn kanske. sovit i en fåtölj båda nätterna. och alkohol sägs ju göra sömnen mer ytlig.

sover förhoppningsvis djupt om bara någon kvart eller så. godnatt!

planer för helgen

jo. jag åker till karlstad med några lumpare och stannar där över helgen. basånivet

hoppsan

hm. nedan stående tips (obs, ej särskrivning) är kanske inte längre aktuellt. kanske var jag en av de sista som faktiskt lyckades. kanske lyckades jag bara för att jag ringde kundtjänst? kanske. konstigt. hittar iaf inte kampanjen längre. inte på facebook (där jag såg den först) och inte på svenskaspel. sorry om jag lurade någon att köpa en tian-lott...

om att förstå sig på reklam och vilka den är farlig för.. kanske

om ni vill ha spotify (nästan) gratis men inte har en vän med invites så finns nu en kampanj på svenskaspel.se där dom skänker invites till förstagångs-spelare. (obs begränsat till 2500 första).

deras billigaste spel är Tian som kostar.. tio kr. så så billigt kommer man alltså undan om man vill chansa på att man är en av de 2500.
om man inte är en av de 2500 första så ska man få ett meddelande vid första spelet. och om man är en av de 2500 ska man också få ett meddelande med en länk. annars kan man ringa kundtjänsten, som jag gjorde, och få en länk skickad till sin epost istället.


haha säger svenska spel, som lurade till sig en kund som dom annars inte skulle fått. ha ha säger jag som kommer sluta spela nu när jag fått mitt spotify för 10kr!

eftersom jag skriver så omständigt och inte kan hålla mig till ämnet.

(löst) angående vad någon skrev om företags/vanliga konsumenters ansvar att inte sälja/köpa varor som kommit till genom djurplågeri ( och, antar jag, även varor som producerats på sådant sätt att det orsakat lidande för människor) :


det är konstigt. man tycker ju att det borde finnas en majoritet i sverige som skulle stå bakom en lag som förbjöd produkter som någonstans i produktionsledet leder till lidande. eller?

jag tror definitivt att all valfrihet inte är av godo. likaså tror jag att ju mer (i detta faller fler) man kan påverka desto större ansvar har man att påverka åt rätt håll.
så visst har företag MINST lika stort ansvar som konsumenter att se till att produkterna som säljs har kommit till under drägliga förhållanden. och visst hade de som äger affärer osv kunnat påverka genom att bara erbjuda varor som når upp till den standarden. och visst hade detta begränsande av konsumentens valfrihet varit bra.. men varför inte ta det hela ett steg längre?
hade valfriheten för FÖRETAGEN begränsats så hade för det första argumentet om konkurrens försvunnit. alla företag tävlar ju på samma vilkor, inom ramen för lagen jag nämnde ovan. ingen förlorar (i förhållande till någon annan aktör) på att just dom måste byta ut sortimentet. kanske till dyrare varor.
och för det andra hade ju ett sådant begränsande gett större effekter än om bara affärerna med snälla (moraliskt medvetna) ägare hade ändrat sitt sortement. konsumenterna har ju, som någon klokt påpekade någon gång, också en budjet att tänka på. och denna budget kommer att göra att många köper de billigare omoraliska produkterna. om de finns.

sen kan jag inte låta bli att säga något om det problematiska i att man i dagens samhälle verkar tro (eller bara tycka?) att moralen är något som individen bestämmer(/skapar?) själv. för det är detta som jag ser som en av anledningarna till att så mycket är så jävligt. vad har vi isf för rätt att begränsa sortimentet? att alls skapa lagar som gäller för andra än oss själva?
valet en person gör att köpa (och sälja, och tillverka) produkter som orsakat lidande kan väl enligt denna syn vara rätt för en person, men fel för en annan? och detta helt enkelt genom att den ena TYCKER att det är rätt och den andra att det är fel?

är inte de som förespråkar en sådan syn på moralen också tvugna att erkänna att konflikten mellan debattörerna som säger "kriget i gaza är fel" respektive "kriget i gaza är rätt" är lika meningslös och obetydlig som konflikten mellan barnen som säger "rött är fult" respektive "rött är fint"?
det handlar väl, sett på detta sätt, bara om tyckande(?)

eller har det kanske med demokrati att göra? om majoriteten tycker att rött är fint så är det fint och om majoriteten tycker att kriget i gaza är rätt så är det rätt?


jag förstår verkligen inte min omvärld. och omvärlden förstår väl förmodligen heller inte mig (och hur jag beskriver den)

tre ägg om dagen bla bla enkelbiljett till lillhagen.

kära dagbok. idag var jag duktig och gjorde mat av mina gamla infrysta polarbröd som var för gamla och isiga för att använda som påläggsunderlag.

jag gjorde en omelett i ugnen.
i omeletten hade jag tre ägg, en halv rödlök, tre champinjoner, ketchup och lite mjölk. OCH mina tre skivor polarbröd som jag tinat upp och sedan skurit till små små tärningar.
detta smaksatte jag med curry och serverade sedan med lite mer ketchup och lite mer curry..

jag hade tänkt att maten på något sett skulle räcka till två middagar. men när jag efter att jag ätit halva omeletten gick för att hämta lite bröd för att göra middagen mer matig, upptäckte jag att det var någon som hade tagit alla bröd! tillåme dom äckliga gamla isiga bröden som jag aldrig trodde skulle gå åt.
konstigt.
det slutade alltså med att jag åt upp hela omeletten (som jag, av en slump?, hela tiden råkar stava som "emoletten" .

kära dagbok, jag antar att du misstänker att jag hittar på, men mitt liv ÄR faktiskt så här händelserikt.
men misströsta inte. ditt liv är kanske bättre än mitt ändå. i genomsnitt.
jag har nog helt enkelt bara väldigt höga pikar. och det är dessa jag skriver om.
det är klart att mitt liv inte är såhär roligt hela tiden.

vaken

och morgonen är inte ens lite god.

från det ena till det fjärde.

jag måste bara skriva lite om hur ballt det är med naturprogram.
fantastiskt skönt att se att världen är så mycket mer än brunt gräs i knappa minusgrader.

idag kom jag på mig själv med att sitta och se på david attenbrughhrhfhsdf's film om kallblodiga djur.. ur något slags jämställdhetsperspektiv.
det är kanske en tillfällighet att detta sker nu när jag försöker läsa Bitterfittan. jag tänker mig att boken inte kan lära mig något jag inte redan vet, eller få mig att se på världen med andra ögon. inte en bok skriven i jag-form. en bok där man bara undantagsvis får läsa något som liknar argument eller fakta..
och i den mån en sån bok kan få mig att se på världen med andra ögon vet jag fortfarande inte om den Borde få påverka mig så.

äsch. nog om det.
jag ska sova. har precis ätit två potatisar, två rödbetor, två morötter, två champinjoner och en quorn-biff.
det där med att äta precis innan jag ska lägga mig brukar inte direkt göra under för min sömn. snarare motsatsen. men sover man dåligt kanske man vaknar mitt i drömmar man har så att man kan minnas dom. det är ju iaf något som kan vara bra. kan

relationen mellan människor är underordnad relationen mellan namn.

vaknade tidigare idag. eller inatt. tidigare än planerat alltså. innan klockan ringt.
klockan var 4:44 när jag kollade på den för sista gången. då tänkte jag att det inte var värt att försöka somna om. senaste kvarten hade jag ändå bara legat och tänkt på diverse opeppa saker.
bättre då att gå upp och skriva i bloggen! never mind att jag inte har något att skriva om.

i brist på annat sitter jag å stör mig på mtv där man för tillfället kan smsa in sitt och sin flirts namn och få ett råd om man bör fortsätta eller ej.
det är fantastiskt vad precisa råd man kan få. t.ex. varningar om att personen i fråga inte har släppt sitt ex. eller att hon inte är redo för ett förhållande.

detta var science fiction för bara några år sedan, men nu är det alltså verklighet. en simpel namnanalys via sms kan ge dig alla råd du behöver.
det var inte förens nyligen man upptäckte att 100% av alla misslyckade förhållanden beror på att de inblandade parterna har fel namn. och vilken revolutionerande upptäckt!
nu kan man relativt lätt bli perfekt för någon annan bara genom att byta namn. inte nog med det. du kan få någon som inte är över sitt ex att helt plötsligt visst vara över sitt ex. också detta genom att byta ditt eget namn.
en relativt smärtfri väg att gå måste man väl ändå säga.

lite meningar sådär en relativt ångestfri söndageftermiddag

jag städade, diskade och tvättade igår.

det var typ en halv kubikmeter skräp som låg utspritt i lägenheten. flaskor, burkar, tidningar (maaassa tidningar. jag har använt dom som dörrmatta), pizzakartonger osv.
det var så mycket disk att jag fick diska i två omgångar eftersom allt inte fick plats i diskstället.
det var tre fulla maskiner med tvätt. iofs mest för att jag tvättade två set med lakan. men ändå.

idag vaknade jag således i en lägenhet som såg sådär normalt stökig ut istället för kaosbomnedslagblablabla
något annat som var lite uppseendeväckande var att jag vaknade på rygg. i min soffa. påklädd. med min flecetröja avtagen och använd som filt.
vidare hittade jag min jacka. inte upphängd på kroken i hallen, utan slängd direkt på golvet.

det är lite intressant att se hur man tänker och prioriterar när man är berusad.
golvet istället för krok. soffa istället för säng. på rygg istället för på sidan. tröja istället för täcke.

nattinatti på er

efter ett besök av matte, (köpe-)pizza med nyponsoppa på (egentligen bara konstigt smakande tomatsås), fyra öl (33or) och diverse gamla hiphop/rnb-hits på spotify är det svårt att inte känna sig lite gladare än vanligt.

det är ju dessutom nästan fredag and stuff.
inte för att jag vet något som händer i helgen.. men ändå!

domedagen

på P3, som vi alltid lyssnar på i (sop)bilen, pratade dom idag om världens undergång. frågan var hur vi lyssnare skulle spenderat den sista dagen.

jag tänker mig att de allra flesta skulle spendera dagen gråtandes. inte på grund av någon dödsångest, utan helt enkelt för att så många skulle se hur deras dröm om en perfekt sista dag förstördes av alla andras drömmar.
hur stor är sannolikheten egentligen att personen du helst av allt skulle vilja spendera din sista tid med också vill spendera sin sista tid med dig?

pojkvännen som åker för att spendera sista tiden med flickvännen hittar henne inte, för hon är hos sin bästa vän som i sin tur har åkt till sin farmor. en farmor som dog av pur skräck när hon läste löpsedlarnas Domedagschock-bilaga.




nå. om ni inte märkt det så är jag tillbaka! har lånat johans gamla bärbara mac ett tag, eftersom min egna stationära pc inte mår så bra.

ville bara skriva ett lite längre inlägg nu när det var så länge sedan jag skrev. och så ville jag göra klart för alla att livet utan dator och internet inte alls fått mig att omvärdera något.
nog för att jag har haft tid att tänka, visst. men glaset känns minst lika halvtomt som det gjort innan. även om jag egentligen vet bättre.

ingen egen dator än

jag lever. mer än så hinner jag inte skriva

till min kära vän Bloggen.

drar till rannebergen. äter där. städar/röjer lite i mitt gamla rum. lite sånt

basåruvet

godnatt

okej. det är lugnt. jag har druckit te nu.

fortsätter det så här kommer framtida generationer minnas året 2009 som året då internet kollapsade pga för många blogginlägg från erik.

en stor förändring

såg att det blev lite konstigt typsnitt i föregående inlägg.
spännande.
känner mig som en helt ny människa

tidsfördriv och musik för äldre

efter en kväll med mig själv har jag verkligen ingenting vettigt att säga.
jag har dock sedan en tid tillbaka velat citera följande text. så varför inte nu?

Och jag var en av andra
som kom före, som kom sen
En av många män
En av många män
Jag undrar vad dom tänker
Om deras kroppar värker än
Kommer allt igen?
Kommer allt igen?

(Du lärde mig att slå ifrån mig
Att ta dagen som den kom
Det enda sätt för mig att få dig
var att aldrig vända om
Jag lärde dig att gå ifrån mig
Jag var en man du tyckte om)


jo, förresten. jag har varit duktig och ätit både 
rotselleri och palsternacka. det var väl vettigt?

gott nytt år, förresten.

huvudet mår bra. bättre än 'helt okej'.
jag drack två stora glas med varm grönsaksbuljong innan jag somnade. faktiskt inte alls äckligt.
som barn fick man ibland grönsakssoppa i bamba, och då var det inte helt ovanligt barnen tyckte att allt utom just "spadet" i soppan var oätligt.
...grönsaksbuljongen smakar grönsakssoppaspad. det var det jag ville komma till. inte alls äckligt, som sagt.

det känns ganska gött att börja året såhär. utan dunkande huvud och utan en mage i uppror.
solen skiner och himlen är blå, så jag vaknade i ett ganska ljust rum. också trevligt.

började dagen med att lyssna på Jag är en vampyr. fantastiskt bra låt.
jag vet att jag är sen med att inse detta, men bättre sent än aldrig?



2009 kan nog bli ett bra år.
men det kunde väl säkert 2008 och alla år innan också. (bara för att inte avsluta för positivt)